uttryckssätt; det blefve sedan vetenskapens göra att sofra det sålunda sammanförda materialet.
Amanuensen Eichhorn ansåg, att till en början det lexikaliska ordförrådet bör riktas ur folkets olika mål, och äfven att vissa böjningar, t. ex. de starka verben, böra bevaras i skriftspråket, så vidt möjligt, hvaremot man ej behöfde bekymra sig om ändelser och sådant, som i alla fall vore det mindre väsentliga. Dessutom skulle folkspråket kunna höjas och sålunda äfven gagna skriftspråket, om man ville uppmuntra försök att bruka de särskilda målen till författande, särdeles i vittra ämnen. Ett dylikt sträfvande genomginge för närvarande hela Europa och borde sålunda ej heller saknas hos oss.
Ordföranden visade i ett längre anförande, huru mången fin skiftning i betydelse ord i folkmålen innebära, och särskildt, huru hvar bygds mål antoge prägeln af den natur, i hvilken det vuxit upp. Det vore sålunda i hög grad önskligt, att landskapsmålen finge rikta ordförrådet i skriftspråket. Deremot ville han för sin del inlägga en gensägelse mot författandet på bygdemål, då derigenom det verkliga skriftspråket lupe fara att undanträngas, och en förbistring möjligen kunde uppstå. I detta fall yrkade talaren nödvändigheten för en liten del af ett lands befolkning att underkasta sig det helas odling.
Lektor Blomstrand och adjunkten Weibull ansågo, att bygdemålens användande för författande skulle vara af nytta för dessa sjelfva, emedan det bidroge till deras vidmagthållande och icke skadade skriftspråket. Det vore ej meningen att på detta sätt uttränga detta, endast att ge det särskilda målet en större utveckling och visa dess egendomliga satsfogning och skaplynne. Man egde t. ex. på bygdemål åtskilliga af bildade personer författade skämtdikter af mycket värde. I Göingemål har en lagman Kröger emot slutet af förra århundradet författat en hel liten diktsamling, och Skånes fornminnesförening är betänkt på utgifvande af denna och flere andra alster af detta slag.
Mötet beslöt, att låta den i ämnet hållna öfverläggningen gälla såsom svar på frågan.
