5. Förekomma väsentliga olikheter i folkspråket inom olika delar af Småland?
Ordföranden hemställde, då tiden redan var långt framskriden, huruvida icke mötet skulle kunna inskränka sig till att godkänna den utredning af ifrågavarande ämne, som finnes i hans arbete Värend och Virdarne.
Detta förslag antogs enhälligt, och beslöts att behandlingen af de öfriga frågorna skulle uppskjutas till påföljande dag.
Klockan 3 samlades deltagarne i mötet till festmiddag, som
af åtskilliga stadens och länets invånare gafs för de främmande
gästerna. Skålen för främlingarne föreslogs af chargé d’affaires
Hyltén-Cavallius, som skildrade den ljusa framtidsutsigt för
fäderneslandet, som Fornminnesföreningens sträfvanden öppna, och den
glädje som Vexjö samhälle erfore vid tanken på att först af alla
Sveriges städer hafva upplåtit sina portar för hennes årliga möten
i landet. För denna skål tackade å gästernas vägnar grefve De
la Gardie, och å Fornminnesföreningens styrelses vägnar dr
Sohlman, hvilken senare tolkade de känslor af stolt fosterlandskärlek
äfven främlingen erfore vid besöket i Värends uråldriga och på
minnen så rika bygd.
Omedelbart efter middagen företogs i vagnar en utfärd till Kronobergs slottsruin. Vagnarne stannade under de lummiga träden vid stranden af det lilla sund, som skiljer slottsön från fastlandet, och båtar stodo till reds att öfverföra de besökande. som på stranden mottogos af disponenten på stället, hr Carlsson. Vid de besökandes ankomst utdelades ett par blad, innehållande korta underrättelser on slottet, och efter en stunds vistelse der höll amanuensen Eichhorn ett föredrag öfver Kronobergs bygnadshistoria, hvari han, på grund af de gamla räkenskaperna, visade att bygnaden i hufvudsak vore något yngre än vanligen antages och mestadels utförts under åren 1579—86. För öfrigt höllos här på den gamla borggården åtskilliga tal i fosterländsk anda, och återfärden företags temligen sent. Kosan ställdes då till värdhsuset Evedal, vid Helgasjöns strand. Här voro
