förekommer Wmfærdh sâsom i rättslig mening motsvarande skötning i andra provinser, och återgifves likasom denna på latin med scotacio, likväl ofta med tillägg Wlgariter dicta Wmfærdh, till förklaring af den under namnet inbegripna olika handlingen[1]. I likhet med skötningen afsåg omfärden närmast det enskilda aftalet, och måste derföre likasom denna bekräftas med fæst, om besittningsrätten skulle vara tryggad mot allt klander.
Fæst eller skaftfarandet skedde på tinget sedan den köpta fastigheten var lagbuden och lagstånden, d. v. s. sedan den betänketid, som medgafs bördemännen, tilländalupit. Härtill fordrades fastar (firmarii, affirmatores), hvilkas antal var olika i olika provinser och äfven vid olika tillfällen[2]. Då Uplands-lagen t. ex. fordrar ett större eller mindre antal efter den försålda jordens storlek, åtnöjer sig Vestgöta-lagen med 8 — i permebrefven oftast 9 och någon gång ännu flere — s. k. Oþelsfastær. För dessa fastemän skulle dock alltid finnas en ordförande — sum fore skilde fæstinna; sum fæstinna skipadhe; qui pro confirmacione loquebatur — kallad i Vestgöta-lagen styrisfastær, i Sudermanna-lagen och permebrefven forskilaman (forskyæluman, proloqutor),[3] och denne var alltid häradshöfdingen eller — der såsom i Vermland häraderna ej egde egna domare — lagmannen. Fastemännen voro synnerligast efter landslagens antagande vanligtvis tolf, forskilamannen oberäknad; men utom dessa nämnas ofta i fastebrefven — särdeles från Svealänderna — två eller flera vitnen (wiþæruarumæn) som bevitnat köpet (skötningen) eller ock deltagit i omfärden. Ifrån att dertill vara särskildt utsedde
- ↑ Diplom. Suec. N:o 2513, 2874, m. fl. Likasom skötningen torde äfven omfärden hafva öfvergått till benämning på domstolens bekräftelse af jordöfverlåtelsen. Så vill det åtminstone synas af ett Redvägs härads dombref, gifvet i Nörene d. 5 febr. 1461 som från Upsala bibliothek benäget meddelats af hr bibliothekarien c. g. styffe. I detta bref, hvilket är en bekräftelse på ett jordabyte af flera gårdar säger häradshöfdingen, som skötte oc skaptfoor de bytande emellan, då fastemännen uppräknas: Framdeles hiollo thesse a skapteno med mik tha omferdhen giordis o. s. v., hvilket uttryck ej kan afse omfärd i Vestgötalagens mening, utan tyckes syfta på sjelfva fastans meddelande.
- ↑ Stiernhöök, l. c. s. 238, der de olika slagen af fastemän uppräknas.
- ↑ Synnerligast är detta händelsen i Närikesbrefven, der under sednare hälften af 14:de och nästan alltid under 15:de seklet häradshöfdingen vid fastas meddelande anföres under detta namn.
