Amanuensen Granlund föredrog en uppsats om Svenska folket i sina ordspråk (hvilken finnes fullständigt meddelad längre fram i detta häfte).
Intendenten Lagerberg lemnade upplysningar om två kross för säd å museet i Göteborg, funna nära lilla Edet vid Gōta elf, under kullfallna stammar af ek. Han fäste äfven uppmärksamheten på vigten af det numismatiska studiet, som gjorde andra vetenskapsgrenar väsentliga tjenster, och önskade att Fornminnesföreningen måtte uppmuntra härtill.
Doktor Wittlock uppläste en afhandling om Värends förhistoriska tid, grundande sig på jordfynden, af hvilka ett ansenligt antal befinner sig i hans egen samling.
Klockan 1⁄2 3 intogo många af mötets deltagare gemensam
middagsmåltid å stadshuset. Vid detta tillfälle föreslogos och
druckos flere skålar, som stodo i sammanhang med mötets föremål
och de förhandlingar som egt rum. Då ordföranden tackade
majoren och riddaren S. F. Cervin för en af honom framstäld
inbjudning att bese Ingelstads berömda kungshög, besvarade denne
skålen genom att förklara, det han till Svenska
Fornminnesföreningen skänkte detta minnesmärke. Denna underrättelse mottogs
med verkligt jubel.
Efter middagen företogos de i mötets ordning föreskrifna besöken i Smålands museum och läroverksbiblioteket, båda belägna i det gamla läroverkshuset; vidare i domkyrkan och doktor Wittlocks fornsakssamling. Smålands museum förevisades af chargé d’affaires Hyltén-Cavallius, som sjelf genom stora ansträngningar och mångårigt samlande skapat dess grundstomme och under de fyra år det funnits till oaflåtligt ökat det.
I museet hōlls ett kort föredrag öfver småländske målare af amanuensen Eichhorn, hvarvid han särskildt skildrade den berömde Per Hörberg samt hans föregångare och efterföljare.
Det besök i stadens omgifningar, som programmet slutligen upptog, riktades i första rummet till Tegnérs graf å Vexjö kyrkogård, der pastor Ljungström egnade några korta, men gripande minnesord åt Sveas och Frithjofs skald. Härifrån styrdes färden till Solberget, en nära staden belägen ättehög med vidsträckt utsigt och en i grannskapet liggande, ganska hög ättestupa, och aftonen slöts med ett samqväm på det lilla täcka värdshuset Ringsberg.
