uppvisa endast svaga spår af konstnärlig verksamhet under dessa århundraden; men derigenom får också hvarje, om än eljest ringa antydan af svensk konst under samma tid ett så mycket högre värde.
Härjemte få vi icke förgäta, det man ej kan vänta att finna mer än en ytterst obetydlig del af den nordiska hednatidens konstalster bevarad till våra dagar. Vi hafva också till material för vårt studium deraf nästan endast några få prof af de i metall utförda arbetena af den tidens konstindustri. Men man kan på goda skäl antaga, att templen, boningshusen och de af trä o. dyl. förfärdigade husgeråden och redskapen ofta voro utsirade med samma präktiga ornament, hvilka på större ytor och i ett lätthandterligare ämne kunde utveckla sig vida mer än på de små metallsakerna.
Det är egentligen de smakfulla orm- och drakslingorna som gifvit Nordens äldsta konst dess egendomliga pregel, och derföre skola vi nu endast sysselsätta oss med denna intressanta sida af vår kulturhistoria.
De äldsta spår deraf, som vi för närvarande känna, torde vara att söka i det stora fyndet från Kragehul mosse på Fyen i Danmark[1]. De här funna fornsakerna tillhöra säkert tiden omkring eller närmast efter år 400 e. K. f. Bland de i denna mosse anträffade vapnen funnos flere lansar med spetsar af jern och skaft af trä. Många bland lansskaften äro prydda med vackra inristade bandslingor. På ett stycke af ett sådant skaft, hvilket är afbildadt här bredvid (fig. 1), ser man bland bandslingorna ett par ormhufvuden. Detta är en högst interessant omständighet, emedan man häri har en märkvärdig öfvergång mellan de såsom prydnad
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 61 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne12sven).pdf. Bildtext: Fig. 1. Stycke af ett lansskaft af trä från Kragehul mosse på Fyen, 5:te årh. e. K. f.[2]. |
- ↑ Se prof. Engelhardts vackra arbete öfver ”Kragehul Mosefund” samt en afhandling om ”De danska mossfynden” i tidskriften ”Framtiden” 1870, mars.
- ↑ Figuren föreställer öfversta delen af skaftet med den spets som stacks in i jernet. Man har tecknat hela ytan utbredd för att bättre åskådliggora slingorna.
