tillhöra södra och mellersta delarne af provinsen. Det torde kunna anses för säkert, att det är samme man som menas på dem alla, då de alla finnas i samma trakt, och då många af dem på ett i ögonen fallande sätt likna varandra. De flesta hafva utmärkt väl tecknade slingor, och några äro verkliga mästerstycken. Två af dem stå i stenkummel, och en tredje midt uti en fyrkantig stensättning[1]. Det är då så mycket märkligare, att någon kristen bön ej finnes på en enda af Ubbes upländska runstenar. Några hafva visserligen ett kors: men detta kan vara ristadt af någon annan än Ubbe. På en läser man dock, att vården restes öfver en person som ”dog i hvita vadhena”. Det är väl derföre säkert, att Ubbe lefde, medan hedendomen ännu blomstrade och den kristna läran var föga känd; möjligen under det nionde århundradet. Det står nemligen på en af Ubbe ristad sten, att den restes af en man som ”dött i Holmgård i Olafs krig[2]”; och det är möjligt att härmed menas den med Ansgarius samtida konung Olof, om hvilken man vet, att han företagit ett krigståg till de ryska Östersjöländerna. — I södra delen af Gestrikland, hvilket landskap fordom räknades till Upland, finnes en runsten ristad af Ubbe, utan tvifvel densamme som nyssnämnde. Stenen sitter i Hedesunda kyrka, invid Dalelfven. — I Södermanland finnas äfven två runstenar ristade af ”Ubir”. Den ena, hvilken står vid Södertelge, har hvarken kors eller någon annan antydan af kristendom. Den andra deremot, i Gryt socken, Daga härad, har både kors och den ofta omtalade bönen: ”Gud hjelpe anden”. Äro de ristade af den upländske Ubbe?
Af Bale har man omkring 20 runstenar i sydvestra delen af Upland och i Mariefredstrakten af Södermanland, samt i Vestmanland, i närheten af Vesterås. Äfven han lefde samtidigt med den nya lärans predikande. På två af hans runristningar läser man nemligen ett anropande af de kristnes Gud, och en af de stenar Bale ristat är den förut (sid. 61 not 3) nämnda stenen i Vekholms socken, som restes öfver en i Danmark afliden, nydöpt man. Deremot är det endast få af hans stenar som ens hafva kors,
