Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne34sven).pdf/131

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
101
TISDAGEN DEN 15 JUNI. UTFÄRD TILL BOHUS.

I ett längre muntligt föredrag talade derefter doktor Montelius

»Om handel och förbindelse mellan Sverige och andra länder under den förhistoriska tiden.»


På grund af de många frågor och föredrag, som ännu återstodo, beslöts att mötestiden skulle utsträckas till middagen å Torsdagen den 17 Juni.




Tisdagen den 15 Juni kl. half 8 f. m. företog större delen af mötets medlemmar med ångaren »Sjöfröken» en utfärd uppför Göta elf, hvarunder man först besökte Kastellegården, der det gamla Konungahella en gång legat. Från höjden af den s. k. »Klosterkullen» föredrog kammarherren Lagerberg en af musei-intendenten Brusewitz författad skildring af den berömda stadens historia.[1]

Derefter besåg man å den midt emot belägna Ragnhildsholmen ruinerna efter det af norske konungen Håkan Håkansson uppbygda Nyklaborg, der först Magnus Ladulås’ broder konung Valdemar och några årtionden senare samme Magnus’ son hertig Erik bodde, då de måst flykta från eget land.

Sedan man i Kungelf undfägnats med en riklig frukost, vandrade mötets medlemmar vägledda af stadens gästfria invånare upp till ruinerna af det vördnadsvärda Bohus slott, detta lika mycket genom sin storhet som genom sitt sköna läge vida berömda minnesmärke från den tid, då Göta elf var gräns mellan tvänne ofta med hvarandra kämpande brödrafolk. Efter återkomsten till Kungelf och sedan föreningens ordförande tackat Kungelfs stad samt egaren af Kastellegården, hr löjtnant Kilman, för den gästfrihet och det tillmötesgående föreningens ledamöter under denna minnesvärda utfärd fått njuta, steg man åter under den angenämaste stämning om bord å »Sjöfröken», som kl. 3 lade till vid Göteborgs skeppsbro.

Mötets ordförande, grefve Ehrensvärd, gaf derefter i residenset middag för mötesdeltagarne, hvilka på e. m. besökte Aschebergska grafkoret i Christinæ kyrka.

  1. En utförlig framställning af Konghälls öden kan läsas i Brusewitz’ »Elfsyssel», s. 28 och följ.