alldeles icke kan betviflas. Sådan Baals-figuren här finnes afbildad ses den öfverallt i Feniciens tempel och äfven på ett mynt, som jag uppgräft. Det är verkligen högst egendomligt och betecknande, att den äfven är funnen i Norden. — »Hästen, hvaraf på stenen N:o 3 ses fyra figurer, var, såsom det snabbaste djur, helgad åt solen. Baal dyrkades äfven såsom solgud.» Ja, Baal dyrkades såsom solgud i hela Orienten, och Baal betyder också sol. Denna ordets betydelse kunna vi också följa t. ex. i namnet Balbek, som ännu erbjuder för betraktaren de mest storartade ruiner i verlden, om hvilka i historien icke finnes en rad. Staden uppbygdes af konung Salomo såsom nederlagsplats för handelsvarorna från Eufrat till Fenicien. Att namnet betyder »solstad», veta vi af den grekiska öfversättningen Heliopolis. Det är äfven samma ord som vi återfinna i namnet Mekka genom en naturlig förändring af homogena konsonantljud. — Vidare utvecklar professor Nilsson gången af den feniciska koloniseringen och visar, såsom jag nyss sade, att kolonierna utgingo icke från Sidon utan från Tyrus. I Tyrus dyrkades Melkarth, som var den lokala benämningen å Baal, ty Baal var icke blott en gud, hvars manifestationer förekomma olika i skilda städer i Fenicien — man säger alltså Baal-Melkarth, Baal-Sidon o. s. v. — utan Baal dyrkades företrädesvis i Tyrus, och deraf kan man förklara, att Baals-kulten gått vester ut med den feniciska koloniseringen. — På sid. 6 säger professor Nilsson: »Af det semitiska folkets medfödda begär efter verksamhet och vinst har man också förklarat tillkomsten af det stora antalet feniciska kolonier som funnos.» Härvid skulle jag vilja göra den lilla anmärkningen, att om »det semitiska folkets medfödda begär efter verksamhet» kunna vi väl icke tala, utan torde orsaken helt och hållet få tillskrifvas dess vinstbegär. — Sedermera talar den ärade författaren om orsaken till koloniernas utsändande och anför såsom sådan öfverbefolkningen. Man behöfver blott resa genom Fenicien för att inse sanningen af detta, ty landets utsträckning är visserligen lång, men det är så smalt, att det, der det är allra bredast, mycket lätt kan till häst tillryggaläggas på 20 minuter, och huruvida Fenicien sträckt sig upp på bergen, vet man nu icke. Till följd af den på ett så trångt område nödvändiga öfverbefolkningen måste de således utvandra, och att, såsom professor Nilsson säger, bland utvandrarne
