undersökningar kändt, — och professor Nilsson har äfven till den frågan lemnat vigtiga bidrag — att denna graf är af en form, som här i Sverige är lika vanlig i slutet af stenåldern som under början af bronsåldern. Grafvarne från slutet af stenåldern kunna icke anses vara af orientaliskt ursprung. De äro fullt organiskt utvecklade ur de grafformer, som voro vanliga här i landet under tidigare delar af stenåldern. Då det nu visar sig, att Kiviksmonumentet till formen så fullkomligt öfverensstämmer med grafvarne från slutet af föregående period, hvilka äfven d:r Landberg erkänt vara inhemska, så synes det mig vara vågadt att i Kiviksgrafvens form se bevis på orientaliskt inflytande. — Innan jag slutar ber jag att få återkomma till det, hvarmed jag började, eller till önskvärdheten af att en undersökning verkställes öfver de olika fartygsformer, som förekomma på hällristningarna. Bohuslän är rikast på sådana i hela Europa, och det är derför glädjande att, såsom det säkerligen är herrarne bekant, på sista året en serie undersökningar af dessa hällristningar börjats, som torde blifva af största betydelse, bland annat äfven för den förevarande frågan. Genom grefve Ehrensvärds kraftiga initiativ har Hushållningssällskapet i Göteborgs och Bohuslän på ett synnerligen frikostigt sätt anslagit en betydande summa att årligen utgå till undersökning och beskrifning af provinsens fornminnen. En del af denna summa har användts till påbörjandet af en systematisk undersökning och afteckning af Bohusläns hällristningar. Vi hafva i de här förevisade stora ritningarna af hr artisten Baltzer sett prof på, huru detta arbete är utfördt, och det torde tillåtas mig att uttrycka den förhoppning, att detta arbete måtte kunna fortsättas, så att bland annat det resultat må vinnas, som vi här åsyfta, nämligen erhållandet af full kännedom om de på dessa hällristningar afbildade fartygsformer.[1]
Direktör Södling: Jag vill blott meddela en enda liten
upplysning till frågan, men innan jag gör detta, vill jag yttra
min åsigt att, när man är nog lycklig att hafva en man med
- ↑ Några af af de å Bohusläns hällristningar vanligen förekommande fartygsformerna äro sedermera, efter hr Baltzers teckningar, meddelade i 2:a häftet af »Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns fornminnen och historia.»
