derigenom äfven en ytterligare hänvisning till det i Ossians sånger så ofta förekommande Lochlin, om hvilket Finjal sjunger:
Lochlins kung!
i min sida flyter ditt blod:
våra fäder stridde om hafvet
och vida prisas den strid.
Slutligen må det tillåtas mig att hembära styrelsen för Svenska Fornminnesföreningen en tacksägelse, för det att den, genom framställandet af 8:de frågan erkänt folkspråkets vigt i och för de arkeologiska eller förhistoriska forskningarna. Styrelsen har dymedelst visat sig dela den, af en hädangången häfdaforskare uttalade åsigt: »Der, hvarest den säkrare historien lemnar oss, äro språket och fornlemningarna de enda någorlunda tillförlitliga ledsagare i forskningar sådana som de i frågavarande».
Doktor Montelius fäste uppmärksamheten derpå att, i de
fall der likhet mellan ett större eller mindre antal ord i två
språk verkligen fanns, denna likhet kunde bero antingen på
språkens gemensamma ursprung eller på ett lån af det ena folket
från det andra. Om spår af sådana lån från de keltiska
språken kunde uppvisas i vestra Sverige, borde undersökningen
riktas derpå, huruvida det vore antagligt, att dessa ord och
ortnamn upptagits af de invandrande germanerne från ett här i
landet fördom boende keltiskt folk, eller om ortnamnen borde
på annat sätt förklaras och de i fråga varande orden möjligen
kunde vara, långt efter våra faders besittningstagande af landet,
lånade af keltiska folk, med hvilka de t. ex. under sina
vikingatåg kommit i beröring.
Litteratören Norén ansåg denna fråga hafva små utsigter
att kunna lösas vid ett sådant sammanträde som detta. Ville
man taga reda på de svenska folkmålens förhållande till
främmande språk, fordrades först och främst en grundligare
undersökning af alla landsmålen i hela Norden, än som hittills hunnit
genomföras. Det vore för öfrigt egendomligt, om i vestra Sverige
lemningar af äldre keltiska språk skulle spåras, hvilka ej
återfunnos i öfriga nordiska munarter. Tillfälliga likheter kunde
nog uppvisas mellan de flesta språk, men man finge ej låta
förleda sig af sådana. En och annan likhet kunde måhända
