Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne34sven).pdf/193

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
163
OM KINDS HÄRAD I VESTERGÖTLAND.

vattendrag, hvilkas der vidgade dalbottnar lemnat utrymme för en talrikare befolkning. Också har nuvarande Tranemo socken i sig upptagit tvänne äldre, som båda funnos vid reformationstiden. Af de här förenade åarne kommer Musån från det bergiga och sumpiga Mossebo. Den andra eller Nittorpsån, hvars källa är den åt alla håll vattengifvande Komossen i Redväg, genomgår Grönahögs, Dalstorps och Nittorps socknar med en åtminstone i de sistnämnde temligen brukbar jordmån, och den tredje och vigtigaste flodarmen Sämsån, som i sitt nedre lopp vattnar en smal men långsträckt ängstrakt, kommer i en temligen rak sydlig rigtning från den jemsides Åsunden belägna Sämsjön[1], hvilken åter utför många smärre fall får sitt förnämsta tillflöde från Framossen i Redväg. Kring det sistnämnda vattendraget och den med Sämsån vid det gamla fästet Oppensten förenade Åsarpsåns öfversta lopp, ligger nuvarande Gällstads sockens hufvudbygd. Vid dessa åar, äfvensom i det på sluttningen mot Åsunden belägna Länghem, finnes i allmänhet bättre och fruktbarare jord än i den sydligare delen af häradet, hvars magra på mylla fattiga sand upptager största delen af Ätrans dalgång genom Svenljunga, Seksdrega, Hillareds och Dannicke socknar. Föga bättre lottade än dessa äro de på hvar sin sida om Åsunden belägna Tverred och Marbäck, der de höga bergen vid Vassared och Skottek bilda ingången till det kring sjöns nordligaste vik och Ätrans öfre lopp belägna Redvägs härad.

Utom Ätrans floddal har vid sidan af denna på gränseskogarne mot Marks och Mo härader småningom uppvuxit andra bygder, hvilka af ålder tillhört Kinds härad, antagligen derföre att de derifrån fått sin befolkning. En sådan bygd finna vi i Mjöbäcks och Elfsereds socknar vid ett från sjön Hallungen löpande och först längre ner i Halland med Ätran förenadt vattendrag, och tvänne andra hörande till Viskans flodområde träffas ofvanför denna, den ena i det af Holtsjön benämnda Holtsljunga, den andra kring Häggåns och Örsåns källarmar i Redslared, Roasjö och Ljushult samt det halft om halft till Mark

  1. Hvad denna sjö ursprungligen hetat, är ej lätt att säga, men att dess nuvarande namn ej är det gamla lider intet tvifvel. Vid sjön uppstod en bygd som af läget kallades Sæ-heim, Sjöhemmet; detta sammandrogs sedan till Sæem och Säm (orätt Sämb) och så fick sjön nytt namn efter bygden.