Tingmåla-balk om huru tinglotten eller de böter, som tillföllo hela landskapet, skulle delas emellan de särskilda landsdelarne eller bona och dessas underafdelningar, häraderna. Då grunden vid den yttersta fördelningen var »slikt tager man som man», kunna vi med fullt skäl deraf sluta, att folktalet eller åtminstone talet af bofaste män härvid varit bestämmande. Vi skulle således häraf möjligen kunna draga några slutsatser, huru det i detta fall var fatt, när lagen fästades. Till en början visar oss denna fördelning att Kind, som tillhörde Vartofta bo, ansågs lika med Redväg och hälften mot Vartofta härad. Då Kind således var en fjerdedel af bot och på detta kom 1⁄6 i tinglotten, så skulle Kinds folkmängd utgjort 1⁄24 af hela lagsagans, Vestergötland och Dal. Efter denna fördelning synes Kind hafva varit folkrikare än nuvarande Dal eller Dalsland, då fördeladt i blott 3 härader (Nordals, Sundals och Vedbo[1], hvilka tillsammans egde 19⁄480, således icke fullt 1⁄24 af hela lagsagans folkmängd. Vid en närmare granskning framgår också, huru ringa befolkningen då varit i skogsbygderna. Marks härad t. ex., hvarest då funnos många och vidsträckta skogar, ansågs motsvara det lilla Frökind, som ännu ej hunnit upp till 4000 invånare, då Mark nu har nära 10 gånger detta antal. Vi kunna ej betvifla, att tinglottens fördelning grundats på så säkra beräkningar, som då kunnat åstadkommas, och våga derför ett försök att skaffa oss några siffror till närmare stöd för våra gissningar. Frökind är till areal och folkmängd det minsta af Vestgöta-slättens härader. Det har urgammal odling och var utan tvifvel redan vid den tid Vestgötalagen skrefs tätt befolkadt. En felräkning på ett eller annat hundratal är således der mindre än annanstädes att befara. Antaga vi då, att Frökind vid denna tid haft 3000 à 3500 inbyggare, så skulle detta för Kind gifva en siffra i förra fallet af 7,500 i senare åter af 8,750. Efter samma grund skulle hela Vestergötland med Dal egt en befolkning af 180,000 eller 210, 000 menniskor. Att dessa siffror äro fullt riktiga, kan ingen vilja påstå, men så synnerligt otillförlitliga torde de icke heller vara. Måhända äro de i allt fall lika så goda som de kammarberäkningar, hvarpå vår jordbruksstatistik ännu måste grundas, och
- ↑ Tössbo och Valbo härader nämnas ej och torde således ännu icke hafva bildats.
