Sparrar samt Kärlingar. Sätesgårdarne synas under den äldre medeltiden varit få, men ökas mer och mer under årens lopp. Man finner dock, att Erikstorp i det aflägsna Sjötofta år 1397 bebotts af en frälseenka Katarina Valdemarsdotter, som den 24 Aug. d. å. till herr Abraham Brodersson säljer alla sina och sin aflidne sons Magnus Gröds eller Gröytens fastigheter i Kind, med undantag af denna hennes bebodda hufvudgård, som alltid borde förblifva inom hennes slägt. En annan märkelig jordegare var riksrådet Maths Gustafsson Sparre, mindre känd för sina stordåd, än för mordet på Linköpingsbiskopen Gotschalk 1372, hvilket ådrog honom en resa till påfven och en dryg »sonabot», som vållade honom stort trångmål. Han egde här Landbotorp nu Landboarp i Håksvik, som tyckes hafva varit en hufvudgård. Den pantsatte han till Sven Sture, som först bortförpantade och sedan, år 1396, sålde godset till herr Abraham Brodersson, hvilken här med rätt och med orätt slog under sig många gods och gårdar. Klander af detta köp måtte dock hafva uppstått och herr Maths återvunnit sitt arfvegods, ty den 24 Mars 1400 pantsätter han det sjelf till herr Abraham för 600 mark sv. penningar, ett belopp som, med afseende å dåvarande fastighetsvärden i Kind, berättigar att antaga, att godset ej varit så obetydligt, och att äfven några underlydande hemman ingått i pantförskrifningen. Från 1400-talets början ökas de veterligen bebodda sätesgårdarnes antal. Det närvarande obetydliga men ännu år 1586 såsom sätesgård nämnda Hagenäs i Tverred beboddes år 1415 af en Nisse Pedersson. Nu bodde också, om man får tro en anteckning uti en lagbok, som redan för 200 år sedan kunde kallas gammal, den svenska Gylteättens stamfader Gunnar Gylta på Gälared, och samma anteckning upplyser, att han låtit bränna utloppet till sjön Såken djupare genom berget vid Gälaredsos och »kastat 300 sidor fläsk i elden att berget dess bättre skulle spricka sönder». Herr Gunnar hade många barn och bland dem en dotter jungfru Gyrid, som synes hafva ärft gården och der aflidit i jungfrustånd. Om henne gå ännu åtskilliga sägner. Nu bodde ock efter all anledning Peder Ribbing på Fästerid, som sedan länge stannade i hans ätt. Mot slutet af århundradet nämnas 1488 både Hofnäs (nu Hofsnäs) och Thorestorp, det förra bebodt af väpnaren Jöns Nilsson, det sednare af Thord Björnsson, som i vapnet förde en vinkelhake,
