att skeppssättningar ligga i sammanhang med graffält från den senare jernåldern, och vi hafva dessutom i sagorna en mängd uppgifter, som tala om, huru kämpen sattes i sitt skepp efter döden och på det sättet begrofs. Af dessa omständigheter tycker jag mig kunna sluta till behörigheten af hvad jag nyss yttrade, eller att vi med säkerhet torde kunna förlägga skeppssättningarna till den senare jernåldern, utan att dock dermed förneka möjligheten af deras tillvaro äfven under en äldre tid.
Kyrkoherden Ljungström: Jag skulle vilja framhålla, att
skeppssättningarna understundom tillhöra en något äldre tid än
den lektor Wiberg nu antydt. Jag grundar denna min mening
på den kännedom jag eger om ett särdeles stort graffält i
närheten af min hemort, på hvilket finnas stensättningar icke blott
i skeppsform utan äfven af den vanliga runda ringformen, hvilka
senare man i Vestergötland kallar »domaresäten». I närheten
af dessa stensättningar har man nu funnit vapen och verktyg,
som visa en något högre ålder än den yngre jernålderns. Då
dessutom, såsom sagdt, stensättningar med skeppsform här
förekomma alldeles intill och blandade med runda stensättningar,
hvilka senare man antagit skulle förskrifva sig från en något
äldre tid än den yngre jernåldern, så ligger häri en antydan
om att skeppssättningarna äfven kunna gå upp till denna äldre
tid, ehuruväl jag ej vill påstå, att denna omständighet utgör
något bestämdt bevis derför. Det fält, hvarom jag nu talar, är
beläget mellan Skara och Lidköping, i Säfvareds pastorat. Der
finnes en hög ås, som kallas Brakelund; uppe på densamma
finnes en rund stensättning, men på dess sydsida är ett större
fält, som har en utsträckning af cirka 300 alnar, och der finnas
icke mindre än fem skeppssättningar. Många af dessa äro
mycket förstörda, men ingen dock mera än att man mycket väl kan
spåra skeppsformen. Uti ett litet arbete, som jag gaf ut för
några år sedan, finnes en karta öfver dessa skeppssättningar.[1]
Lektor Wiberg: Jag vill blott påminna om, att jag i mitt
förra anförande tydligt tillkännagaf, att det var inom den del
af Sverige jag haft tillfälle att närmare studera, som jag ansåg
- ↑ Ljungström, »Kinnefjerdings och Kållands härader samt staden Lidköping», sid. 52.
