skeppssättningarna tillhöra den yngre jernåldern. Särskildt vidhåller jag detta i fråga om Gestrikland, i synnerhet dess kusttrakter, och annorstädes tror jag ej att några skeppssättningar inom detta landskap förekomma. Då jag nu icke heller har ringaste anledning att bestrida riktigheten af hvad min ärade vän kyrkoherden Ljungström nyss yttrade, så finner jag att deraf icke kan följa annat, än att skeppssättningarna tillhöra olika tider inom olika landskap. Jag är så mycket mera böjd att antaga detta, som det är alldeles obestridligt, att kulturen i Gestrikland är mycket yngre än i de trakter, som den siste talaren omnämnde.
Kyrkoherden Ljungström: Det är ytterligare en
skeppssättning, som jag väl känner till, ty den ligger alldeles intill
min bostad (Tunhems prestgård). Den är till en del förstörd,
men har ännu maststenen qvarstående; likaledes äro både
för- och akterstammen försedda med större stenar. I närheten finnas
åtskilliga högkummel, och jag har gräft i några af dem samt
funnit kol, aska och brända ben. Doktor Montelius har sett
dessa skeppssättningar, hvadan måhända han kan upplysa oss
om de tillhöra den ena eller andra perioden.
Doktor Hofberg: Min erfarenhet om dessa fornlemningar,
hvad angår mellersta Sverige, är den, att de otvifvelaktigt
tillhöra den yngre jernåldern. I Nerike, som jag genomsökt,
finnas fem skeppssättningar, af hvilka tre äro belägna på
Lungersåsen i Götlunda socken. I en af dessa skeppssättningar står
en runsten, som otvifvelaktigt är rest öfver den person, som der
är begrafven.[1] På Åland finnes äfven en skeppssättning, men,
så vidt man vet, hafva hittills inga saker der blifvit funna från
vare sig sten-, brons- eller den äldre jernåldern, och då nu en
skeppssättning der finnes, så tyckes det vara tydligt, att denna
tillhör den yngre jernåldern.
Doktor Montelius: Jag är af alldeles samma åsigt som
de siste talarne, eller att skeppssättningarna åtminstone i
mellersta Sverige måste anses tillhöra den yngre jernåldern. Hvad
- ↑ Hofberg, »Nerikes gamla minnen», sid 81, och afbildning sid. 82.
