Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne34sven).pdf/241

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
211
ONSDAGEN DEN 22 AUGUSTI. FJERDE FRÅGAN.

försvinna. Hvad deremot beträffar frågan om den domkyrka, som vi här hafva för ögonen, så tillhör den ett ämne, som sedermera kommer att blifva föremål för öfverläggning. I allmänhet tror jag, att alla karakteristiska detaljer saknas i Södermanlands kyrkor, derföre att de äro tillkomna i en jemförelsevis nyare tid och icke tillhöra en bygd, der en mera konstnärlig smak varit rådande af ålder; det är blott ett landskap i Sverige, der man kan tala om en landskapsstil, och det är Gotland. — Hvad beträffar en fråga, som nyligen blifvit bragt å bane, nämligen den om Nämndö kyrkas höga ålder[1], så beror den efter allt hvad jag kan förstå endast på ett misstag. Frågan gäller nämligen ett årtal, som skulle hafva funnits i denna kyrka, hvilken för öfrigt nu för länge sedan är försvunnen. Öfver altaret skall hafva varit anbragt det af några bland församlingsborna lästa årtalet 870, och man har försökt att på detta faktum uppbygga en bevisning. Det är emellertid onekligt, att om årtalet verkligen varit från den tid det angifver, så hade det varit tecknadt med sådana bokstäfver eller siffror och en sådan stil, att det fordrats arkeologiska kunskaper för att läsa detsamma. För öfrigt är det ett bestämdt faktum, att årtal på så gamla kyrkor ingenstädes i hela verlden förekomma. Daterade kyrkliga föremål finnas i de sydliga länderna först från 900—1000-talen, och här i Sverige är det visst, att vi icke hafva daterade föremål förr än från 1200-talet. För öfrigt hör hela denna sak icke till den förevarande frågan, ty Nämndö kyrka är såsom sagdt förstörd.


Prosten Salenius: Beträffande det att man brutit ned gamla kyrkor och bygt nya, så har det varit händelsen med både Kjula och Jäders kyrkor, att de blifvit vidbygda två eller tre gånger; jag vill dervid dock icke tala om de sista tillbyggnaderna, som skett på 1600- eller 1700-talen. Man ser emellertid tydligt, att kyrkorna från början varit för små, och sedan blifvit tillbygda, men icke nedrifna och ombygda, såsom herr Eichhorn antog hafva skett med många kyrkor. Är det bevisadt, att rundbågsstilen är den äldsta, så bör jag tillägga, att en sådan stil icke finnes i dessa kyrkor. Att alla de

  1. Agrell i »Bidrag till Södermanlands äldre kulturhistoria», I sid. 116.
2