deremot nästan ingen enda af våra gamla kyrkor, som från början haft torn, om jag undantager de gotländska kyrkorna. Hvad åter beträffar svårigheten att anlägga en tornbyggnad utanför en basilika, så finner jag den icke så särdeles stor; frågan om stilenlighet var nämligen något som icke förekom under medeltiden, utan behöfde man ett torn, så bygde man ett sådant. Den enda svårigheten torde hafva varit den, att belysningen i kyrkan skadades, så vida man haft belysning från vester förut. Detta kunde emellertid hjelpas genom att vidga fönsteröppningarna, och det är äfven något, som jag tror att man gjort. Emellertid är det ännu i dag ett faktum, att långhuset i Strengnäs domkyrka är jemförelsevis mörkt; jag vill alldeles lemna derhän frågan om der funnits öfverbelysning, men klart är att ett midtskepp, som långt efter sedan den ursprungliga planen uppgjordes förses med sidoskepp, måste blifva mörkt. Jag tror således icke, att man i tornbyggnaden skall kunna se någon svårighet för antagandet af den ursprungliga basilika-formen. Man känner bestämdt tiden för dess uppkomst, ehuru det ej är visst, huruvida flere sidobyggnader då funnos vid den gamla basilikan; troligt är dock, att några sådana funnos.
Biskop Annerstedt: Jag ber först och främst att få till
den siste talaren framställa en tacksägelse för hans sakrika och
upplysande föredrag. I det första föredraget nämndes, att den
så kallade nya sakristian sannolikt vore äldre än den gamla;
och jag vill tillägga, att det är uppenbart att så är deraf, att
ett fönster i koret på norra sidan tydligen är tillmuradt. Hvad
beträffar frågan, huruvida kyrkan haft öfverbelysning, så är det
märkvärdigt att gifva akt på de spår af fönster, som finnas på
murarne öfver midthvalfvet. De äro icke lika till höjd och
storlek, men de förtjena undersökas af sakkunniga personer, på
det man må kunna bedöma, huru denna del af kyrkan sett ut
vid hennes första byggande.
Domprosten Strömberg: Med anledning af det herr
Ordföranden nu yttrat, vill jag erinra de herrar, som haft tillfälle
att se Åbo domkyrka, om huruledes der, så vidt jag tycker mig
minnas från mitt korta besök derstädes i fjol, den belysning,
som i den öfre muren är anbragt, går genom fönster, som endast