fenicisk upprinnelse. Palmqvisten var deras käraste symbol, en erinran om deras fädernesland, palmlandet (Phoenicia), hvarför äfven Astartes’, Tyrus’ skyddsgudinnas, bild ofta är prydd med detta symboliska ornament. Den figur af gudinnan Astarte, som jag här meddelar, är åtsidan af den medalj, eller det mynt, från Tyrus, på hvars frånsida det fartyg finnes tecknadt, af hvilket jag lemnat figur i något förstoradt format på sid. 18, fig. 12.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 30 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne34sven).pdf. Bildtext: Fig. 16. |
Sedan de ofvannämnda förberedelserna blifvit gjorda, vill mig synas att en mycket manstark koloni blifvit hitsänd och intagit sin plats i östra delen af Skåne, i den trakt som nu utgöres af Ingelstad, Jerrestad och Albo härad. I denna trakt synes mig, att kolonien måste hafva haft ett betydligt Baals tempel med tillhörande tempelkärl, ty i denna trakt af landet hafva, såvidt jag vet, de märkvärdigaste kärl, hörande till semitisk gudstjenst, blifvit funna. Här har den märkvärdiga skålvagnen[1] blifvit funnen, hvilken påtagligen är en miniatyr, gjord efter samma modell som de i Konungaboken beskrifna skålvagnar, hvilka fenicern Hiram från Tyrus förfärdigat åt Salomo för templet i Jerusalem. Hvad jag i Bronsåldern sid. 18 derom yttrat, tager jag mig friheten att här upprepa:
”Man kan vara förvissad att Hiram, som var bronsgjutare från Tyrus och således sjelf Baalsdyrkare, gjort de salomoniska kittelvagnarna efter samma modell, hvarefter han förut gjort dylika för Baalstemplet i Tyrus och öfriga Fenicien. Att den form på tempelkärl, som begagnades vid offerfesterna, kunnat komma att med sjelfva kulten sprida sig till vidt aflägsna länder, torde man vid närmare eftersinnande ej finna besynnerligt. Har kulten kunnat sprida sig, så hafva naturligtvis äfven de ceremonier och bruk såväl af offer som offerkärl, hvilka tillhörde kulten, kunnat och måst sprida sig, isynnerhet till trakter der kulten (religionen) varit lifligt omfattad, hvilket synes hafva varit fallet i östra delarna af Skåne.”
Hufvudinnehållet af hvad jag derefter anför, är att jag ej vet, om skålvagnarna i Jerusalems tempel blifvit gjorda före
- ↑ Nilsson, Bronsåldern, 2:dra uppl., sid. 18; Montelius, Svenska fornsaker, fig. 255.
