Att Baltastenen varit samlingsplats för folket vissa årstider för offrande, är väl högst sannolikt, men att det ej långt ifrån denna samlingsplats haft en verklig offersten är antagligt; om denna ännu finnes eller blifvit sönderslagen och förstörd, är dock icke bekant.
Namnet Bælta hörde jag ofta under min första ungdom, för 80 år sedan, i min hembygd här i Skåne. Bælta beskrefs som en mystisk varelse med utseende af en qvinna. Hon sades uppehålla sig i ödsliga skogar, och då hon der träffade någon resande, sökte hon genom hvarjehanda konster förleda och förvilla honom från rätta vägen, så att han hade svårt att finna sitt hem.
Det synes mig sannolikt, att detta var en folktradition om det sätt, på hvilket de första kristna presterna förestälde hedendomen för folket.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 41 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne34sven).pdf. Bildtext: Fig. 19. |
Näst efter dessa två minnesmärken för Baals och Astartes kult, anser jag böra upptagas Baals eller Balders offersten. Denna märkvärdiga sten, som likasom Baltastenen har sitt namn från hednatiden, ligger på Ranten vid staden Falköping. Han består af ett större granitblock och ligger omedelbart på den horizontelt platta hällen. Han är 6—7 fot lång, något oval, litet mer än 3 fot hög och på öfra plattkullriga sidan beströdd med ett stort antal skålformiga ingröpningar (fig. 19). Det kan icke betviflas, att denna sten under hednatiden varit begagnad som ett offeraltare vid Baals- eller Balderskultens fest.[1]
- ↑ Baal eller Balder är samma gudanamn, det förra infördt med kulten från Orienten, det senare, som det synes, infördt af Sveastammen från Germanien.
