Och han gjorde 10 bronskitlar, så att fyratio bath gingo i var kittel; och den var fyra alnar stor, och på hvar stol var en kittel”.
Ändamålet med kittlarna var, enligt 2:dra Chrönikb. IV. 6, att två deruti hvad som brännoffer tillhörde.
Då vi afräkna den olika storleken, som har sin grund deri att de Salomoniska vagnarna stodo på golfvet, men dessa nordeuropeiska sannolikt på altaret, så torde vi finna en så förvånande stor likhet, äfven i de minsta delar, att den visst icke kan anses vara tillfällig. Och ehuru dessa i Bibeln beskrifna kittelvagnar stodo i Salomos tempel, bör man dock erinra sig, att de voro förfärdigade af en fenicisk man från Tyrus, och att han gjort dem efter modell af sådana, som funnos i hans hemland Fenicien, och att då dessa feniciska tempelkärl återfinnas här i Norden, man väl icke kan bestrida, att här äfven funnits fenicisk gudstjenst.
Vi vilja här anföra ännu ett bevis på semitisk kult i Sverige, och för detta ändamål erinra om den så kallade
Haborgs galge på Asige hed i Halland.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 45 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne34sven).pdf. Bildtext: Fig. 22. |
I Bronsålderns 2:dra uppl., sid. 145 i Tillägget, har jag sökt förklara monumentet Stonehenge i Wiltshire, England, och dervid ådagalagt, att det varit ett tempel, egnadt åt den feniciska solguden Baals dyrkan. Äfven har jag sökt fästa läsarens uppmärksamhet på, att vi också i Sverige hafva haft ett något liknande Stonehenge, som dock redan för många år sedan blifvit förstördt, så att vi blott hafva några ruiner deraf qvar i den så kallade Haborgs galge på Asige hed i Halland.
Jag har visserligen en gång för många år sedan (1814) sett detta fornminne, och jag har deröfver några skrifna anteckningar, men den figur jag här lemnar (fig. 22) har artisten G. Brusewitz
