Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne34sven).pdf/459

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs


115
om trolldom, vidskepelse o. vantro hos allmogen i norrland.

Som prof på presters trollkunnighet må följande sägner anföras.

Johan Henning Gilljam (född 1733, död såsom pastor i Ramsele) var en gång stadd på resa från Tynderö socken till Hernösand. Kommen till Åvike bruk, helsade han på patron Pelt derstädes och fann honom för tillfället mycket misslynt. Tillfrågad om orsaken härtill, svarade Pelt, att han nyss hade låtit justera sina vigter, och nu hade några tjufpojkar huggit bort blyet och tagit det med sig. — »Å! låt icke så illa, sade G., det kommer nog tillbaka». — Då det blef middag, satte de sig att äta, och bäst det var, kommo pojkarne springande med blyet. Att de voro skinnlösa under fötterna, är ej underligt, då de på denna korta tid hade sprungit frän det tre mil derifrån liggande Lögden, der de hade sina hem. Gilljam uppmanade Pelt att ej vara ond på dem och bad honom till och med att gifva dem förplägning.

Denne samme Gilljam förbannade en gång en åker, hvari bonden körde på söndagen, med den kraft och verkan, att växtligheten alldeles upphörde, men när bonden sedan ångerfull bad honom återtaga förbannelsen, gjorde han det, och åkern bar sedan frukt lika bra som. — Gilljam var äfven astrolog.

Gilljams företrädare i Ramsele Abel D. Brunner (född 1696, död 1747), af allmogen kallad herr Abel Bruner, var en mycket ryktbar trollkarl, men han hade dock sin like uti bonden Erik Olsson i Edsele. En gång hade de två mästarne öfverenskommit att trolla i kapp, och Brunner hotade att sätta eld på Erik Olssons gård. På julqvällen kände Er. Olsson på sig, att en »spå-sänning» (det af en trollkarl utskickade verktyget, som skall utföra hans afsigter,) var annalkande, och när han gick ut ur stugan, såg han en eldröd yxa på himmelen komma flygande i riktning mot hans gård. Han afvände henne lätteligen och skickade henne mot Helgums prestbol, som då innehades af Brunner, och hvars åbyggnader sägas hafva brunnit ned samma natt. — När Brunner påföljande morgon kom till Edsele kyrka för att predika, visade Erik Olsson sin skicklighet genom att flytta hans häst på kyrktaket.

När några personer en gång utan tillåtelse sökte bryta lös en Brunner tillhörig båt i en sjö på skogen, trollade han fast dem så hårdt, att han sedan sjelf måste dit för att lösgöra dem.