Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne34sven).pdf/464

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs


120
johan nordlander.

att barnet kan skjutas fram mellan bottnen och en tvärt öfver grafvens midt qvarlemnad jordtorfva. På vägen till gropen få det sjuka barnets moder och den vise ej tala med hvarandra, ej skratta eller le, och råka de någon, så få de ej helsa på honom eller ens låta märka, att de se honom. Sjelfva dragningen består deruti, att den ena skjuter barnet in i gropen från norr, och den andra tager emot det. Derpå bäres det med hufvudet före i en halfcirkel omkring gropens norra ända. Härvid brukas, för så vidt vi veta, ej några ord. Denna handling bör verkställas tre torsdagar å rad och tre gånger hvarje dag, men alla nio dragningarna kunna äfven försiggå på en dag.

Då det vintertiden skulle vara mycket besvärligt att gräfva sådana gropar och farligt att blottställa barnets helsa för kölden, så kan man verkställa dragningen genom en sele. Härvid uppställer man selen i samma läge, som han har på hästen, och hufvudlaget (den rem i betslet, som går omkring hästens hufvud) ordnas så, att barnet obehindradt kan trädas genom det samma.

Smärre afvikelser från dessa sätt ega emellanåt rum, emedan hvar och en, som sysslar med denna dragning, vanligen har något för sig utmärkande. Så ha vi hört, att en gumma plägade före dragningen bada barnet i enlag och äfven gifva det in deraf. Såsom ofvan nämndes, är det vanligen åt små barn, som detta botemedel brukas, men vi veta äfven fall, då man dragit barn af närmare tre års ålder. Kuren är så vanlig och välkänd, att man utan öfverdrift kan antaga, att en stor del af befolkningen undergått densamma.

Ris-smörjningen består af nio väl stötta lafverbär och litet svafvel, som knådas i hop med ister. Under det man rör häri med en knif, läses följande formel:

»På en sjö med ingen ände på,
På ett berg, der ingen vara må,
Der skall ditt ris i stockar och stenar ro och bo
Och icke i barnets inelfvor, kött och blo(d).»

Den sålunda beredda salvan delas i tre delar, som ej få förvaras inne i rum, »så att någon sofver derpå», och af dessa intages en i rummet för hvarje gäng, smörjningen skall för sig gå. Härvid börjar man vid venstra örat, sedan ett kors smorts öfver barnets bröst, och bestryker sedan hela kroppen utom ansigtet,