I Jemtland, der puken till fullo motsvarar den ångermanländska bären, läser man härvid:
»Je ge de bloe (jag ger dig blodet),
Män fän ge de moe (men fan ger dig modet).
För mej ske du på joln rîn (för mig skall du på jorden rinna [springa]),
För dej ske je e helvet brîn (för dig skall jag i helvete brinna).»
(Se Östersundsposten n:o 103 för 1879).
Det berättas, att när en qvinna i fäbodarna var sysselsatt med att tillaga en bäre, hade några karlar, som henne ovetande sågo på, afvaktat det tillfälle, då hon skulle bestämma hans göromål, och just i det rätta ögonblicket sagt, att han skulle tillföra henne orenlighet, och detta med den verkan, att bären drog smuts i ofantlig mängd och ingalunda smör och mjölk, som gumman väl hade ämnat förelägga honom.
Äfven är det rådligt att nämna det område, inom hvilket han skall vara verksam, ty annars kan det hända, att han drar så mycket, att hans egarinna blir röjd af den rikliga tillgången på det, som han förser henne med. En käring satte en lördagsqväll, då hon sjelf begaf sig på väg till kyrkan, sin piga att tjerna smör med tillsägelse att gå ut på bron och med skopan liksom taga tre skopfyllor ur luften och ösa i tjernan. Pigan tog emellertid icke tre utan fem skopor, men detta hade också den följden, att grädden ej rymdes i tjernan utan flöt öfver i stor mängd, och flickan vardt alldeles förskräckt. Ja, grädden kom till och med till gumman, der hon satt i kyrkan under predikan. Äfven hon vardt rådlös, och när hon frågade sin bäre, huru detta komme till, svarade han, att när hon tvungit honom att hemta grädde ur fem socknar, så kunde det ju ej gå annorlunda.
Bären kan säljas, men ej mer än tre gånger. Den tredje i ordningen som köpt honom kan derför aldrig varda honom qvitt. Sin bostad har han oftast i fårkrubban i ladugården. — En svampart, som kallas bära-dynga och anses vara spillningen efter bären, utvisar, att en sådan har sitt tillhåll i närheten och kan derför röja hans egarinna. Bränner man dessa förmenta exkrementer i eld af nio slags ved, så skall egaren tvingas att visa sig. Härmed kan jemföras den på sina ställen brukliga vidskepelsen att framkalla mordbrännare genom att mala kol ansoles på en handqvarn.
