En svensk historisk run-brakteat.
Af professor GEORGE STEPHENS.
Guld-brakteaterna, denna sköna och intressanta klass af äkta
nordisk (skandinavisk och engelsk) konst, äro numera kända i
hundradetal, och en stor mängd af dem bära forn-nordiska runor.
Men vi veta mycket litet om dem, annat än att de voro
hängsmycken, utmärkelsetecken och amuletter. Inskrifterna äro
merendels helt korta, vanligen ett namn, eller ett par namn
(gifvarens och mottagarens). En del äro så barbarisreade, att de
ingen mening gifva. Ännu är ingen med
någon rimlighet bragt i förbindelse med
någon historisk personlighet.
Då jag tror, att jag nu har lyckats i historiska handlingar återfinna det namn, som läses på ett af dessa kostbara smycken, vågar jag — med full kännedom om den varsamhet, som sådana frågor kräfva, — framkomma med några korta upplysiningar derom.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 53 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne34sven).pdf. Bildtext: Fig. 1. Guldbrakteat. Blekinge. 1⁄1. |
År 1817 hittades på Tjörkö nära Carlskrona (jemte fyra andra brakteater och två guldmynt af Theodosius II) denna ovanligt vackra gyllene run-brakteat (fig. 1). Den stadnade i konstruktions-löjtnant Pettersons samling, som sedermera förvärfvades af Statens Historiska Museum i Stockholm, der den nu förvaras under N:o 1453: 25. Smycket är N:o 102 i Thomsens Atlas, N:o 25 i brakteat-afdelningen af mina ”Old-northern runic monuments” (s. 538) och N:o 353 i Montelius' ”Från jernåldern”. Dess vigt är 3,86 grammes.
Många år äro gångna, sedan jag sysslade med detta smycke. Nya fynd halva gifvit oss nya formler, och hela runstudiet har
