finnas såväl i Östergötland som i Bleking. Men just denna omständighet, att hällristningar anträffats både i det södra och det norra grannlandskapet, gör det sannolikt, att sådana finnas äfven här, ehuru det är svårt att få reda på dem, då de vanligen äro täckta af mossa eller jord och således, så länge icke denna betäckning af en händelse borttagits, måste förblifva okända.
För att få denna fråga fullständigt besvarad vore det i hög grad önskvärdt, om någon af de inom länet boende forskarne ville utarbeta en fullständig förteckning öfver alla inom Kalmar län anträffade fynd från hednatiden, som nu äro kända; således ett arbete likt det, som doktor Wittlock gifvit oss för Värend. Det är ett arbete, som visserligen är förenadt med ganska stor möda, men att det lönar denna möda, visar det allmänna erkännande, med hvilket Wittlocks verk mottagits. Jag är visserligen sysselsatt med något liknande, ett kort uppräknande af de fynd från bronsåldern, som blifvit gjorda både inom Kalmar län och andra delar af Sverige, men detta kan icke ersätta ett utförligt arbete af den art, jag antydt[1].
På ordförandens förslag beslöt mötet derefter att öfvergå
till den sjette frågan:
Huru bör namnet Kalmars härkomst rätteligen förklaras?
Landskamreraren Södermark: Det förefaller
anmärkningsvärdt, att i Sverige finnas två orter med namnet Kalmar,
nämligen staden Kalmar och en socken i Upland. Denna socken
ligger alldeles vid stranden af Mälaren, hvilket läge i
förhållande till den stora sjön har något, som ganska mycket
påminner om Kalmar stads läge vid hafvet. Redan denna
omständighet tyckes gifva anledning till, om ock endast, en
gissning i afseende på namnets uppkomst. Jag har framstält denna
gissning förut, men icke funnit särdeles gehör, och möjligt är
väl, att jag tagit miste. Dock ber jag att med några ord få
utveckla min åsigt. Jag har fordom vistats i Norrbotten i
- ↑ Se den längre fram i detta häfte införda förteckningen öfver nu kända fynd från bronsåldern i Kalmar län.
