Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne34sven).pdf/546

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
202
MÖTET I KALMAR, AUGUSTI 1880.

senare tider genom den under medeltiden använda stilen. Deremot är romerskt inflytande särskildt på ortnamn alldeles påtagligt i t. ex. Tyskland. Jag vill endast nämna den tydliga härledningen af Coblentz från confluentes, d. v. s. de sammanflytande floderna, nämligen Rhen och Mosel.


Kapten Mannerskantz: Ehuru jag icke eger någon insigt på det område, dit denna fråga hör, förefaller det mig dock, som om herr Södermarks åsigt aldrig kan blifva annat, än hvad han sjelf yttrade, en gissning. Då jag till födseln tillhör denna trakt, vill jag icke gerna utan bevis anse mig härstamma från lapparne. Både lynne och språk hos Kalmarnejdens inbyggare tyda på ett ursprung från ett annat folk, och jag tror, att man här i trakten förgäfves skall söka efter några fornlemningar eller några ord i språket, som skulle tyda på härstamning från lapparne.


Landskamreraren Södermark: Såsom jag redan förut yttrat, är det ej min mening att påstå, att den nu lefvande befolkningen här i trakten skulle härstamma från lapparne, utan blott att dessa någon tid uppehållit sig här och sedan blifvit undanträngda. Det är naturligt, att ett namn kan blifva qvar på ett ställe efter en bortflyttande folkstam.




Doktor Montelius höll derefter ett föredrag om Främmande folks inflytande på vår odling under olika tider.


På förslag af doktor Montelius beslöt mötet afsända ett helsningstelegram till Svenska Fornminnesföreningens äldsta hedersledamot, professor Sven Nilsson i Lund.




Efter förhandlingarnas slut voro de främmande deltagarne i mötet inbjudna till middag på teaterkällaren af ett stort antal personer från Kalmar och kringliggande nejd. På eftermiddagen företogs i vagnar en utfärd till Skälby fölhage, der ett par vackra stensättningar besågos, och förfriskningar voro uppdukade midt i kretsen af en gammal ”domarering”.