urhålkningar, en i midten samt sex eller sju i cirkel deromkring, såsom en munkpanna. I dessa offrade man ännu för tjugu år sedan penningar, knappnålar o. d.
Kongl. sekreteraren Gethe: När jag för några dagar
sedan i Berga här i trakten efterfrågade fornlemningar, visade
man mig till en s. k. offerkälla, som låg i en dalsänkning, och
hvilkens vatten ännu i dag lärer begagnas för att bota vissa
sjukdomar. På trefaldighetsafton går folket dit och dricker af
vattnet samt kastar dit en penning eller annat föremål. Egaren
har icke tillåtit, att de penningar, som i mängd ligga på källans
botten, borttagits, utan strängeligen hållit vakt dervid.
Landtbrukaren Lundell: Då jag tillhör de djupa lederna
af folket och är uppfostrad i dess tro och föreställningar, vill
jag försöka lemna några upplysningar i denna fråga. Tron på
tomtar är ännu allmän och flerstädes sättes ut mat åt tomten
på julaftonen. Detta är naturligtvis ett slags offer. Äfven
qvarlefver hos allmogen tron på Necken, hvilken i synnerhet visar
sig vid sågar. Folket tror, att man ej får låta sågen gå hela
natten, ty Strömkarlen skall passera förbi och skulle förstöra
något i sågen, om den ginge hela natten. Jag har förgäfves
sökt förmå sågare att hålla sågen i gång hela natten. Vid
behandlingen af sjukdomar qvarlefver mycken vidskepelse,
synnerligen besvärjelser och dylikt, som väl dock i sin nuvarande
form förskrifver sig från den katolska medeltiden. Vidare offras
åt vettar, när djur eller menniskor äro sjuka. Dessa offer
bestå alltid i silfverpenningar. Stundom dragas kreatur genom
fönster o. d. för att bota dem för vissa sjukdomar.
Kandidat Fürst: Under mitt vistande i Karlskrona
skärgård har jag ofta hos befolkningen funnit talrika spår af
vidskepelse. Så finnes ännu qvar tron på tomtar och vettar
samt sjögastar, åt hvilka man offrar genom att kasta i
hafvet en silfverslant eller något dylikt. På Sturkö, den största
ön i skärgården, finnes en kyrka, som man med skäl kan kalla
offerkyrka, ty ännu i dag händer det, att denna kyrka af
obekanta händer får gåfvor i penningar, vanligtvis med någon