Amanuensen Eichhorn: Denna fråga är naturligtvis tillkommen icke blott för att, så vidt möjligt är, få utrönt den allmänna åsigten om hvilka kyrkor som kunna vara de äldsta, utan äfven för att erhålla någon beskrifning om dessa kyrkor och särskildt några uppgifter, som kunna hänföras till den konsthistoriska vetenskapen. Det lider intet tvifvel, att denna urgamla bygd varit försedd med en mängd kyrkor från den äldsta kristna tiden, men å andra sidan är visst, att dessa kyrkor till största delen varit af trä och således numera äro försvunna för att lemna rum för sådana af sten. För att afgöra, hvilka af de bibehållna kyrkorna som äro af högre ålder, fordras en ganska noggrann kännedom om dem, hvilken jag, såsom icke född på orten, saknar. Emellertid har jag i dessa dagar varit i tillfälle att vid ett flyktigt besök taga kännedom om de båda omtalade rundkyrkorna, Hagby och Voxtorps, och jag har dervid tyckt mig finna, att Voxtorps kyrka i sitt nuvarande skick är af temligen tvifvelaktigt värde såsom fornminne. Koret är med säkerhet bygdt senare än sjelfva kyrkan, kanske på 1500- eller 1600-talet. Det som skulle vara qvar från äldre tider är jemförelsevis obetydligt och icke af något högre värde.
Hagby kyrka är deremot högst märkvärdig både genom sin konstruktion och derigenom, att hon är ovanligt väl bevarad[1]. Hon består af ett temligen vidlyftigt rundt hus, motsvarande skeppet i andra kyrkor, och koret bildas af en rund utbyggnad åt öster, som synes vara samtidig med sjelfva kyrkan. I sjelfva tjocka muren i rundhuset mot norr finnes en trappa, som leder upp på vinden ofvan brädtaket. Ofvanför detta tak ligger en rad af öppningar i muren, deraf ännu 15 eller 16 finnas qvar. Man har velat anse dessa öppningar såsom bevis derför, att kyrkan ursprungligen varit ämnad till försvar; gluggarne skulle vara skjut- eller kastgluggar. Men, så vidt jag kan finna, äro de endast lemningar efter en öfre rad fönster, vanliga i byggnader från den romanska stilens tid. De bildas af långa smala öppningar med rundt öfverstycke och hafva tvifvelsutan varit afsedda att gifva kyrkan ljus uppifrån. Af de nedre qvarvarande fönstren kan man icke döma något, ty de äro på senare tider utvidgade. Det är i alla händelser
- ↑ Se afbildningen i Lübke, Arkitekturens historia, bihanget, sid. 620.
