namn uppdyker i England kort efter det, att det försvinner i Skandinavien. Vi finna detta namn i England tidigt, och till sist blifver det derstädes af nationel betydelse, då det bäres af en ätt, hvilken eger stora besittningar, en väldig makt, höga titlar och embeten. I synnerhet i 8:de och 9:de århundradena (då våra skrifna källor flyta rikligare) träffa vi på detta engelska ANWULF-slägte. Deras odal är då i Somersetshire. Familjen är lika engelsk som de andra, och har ingen lust att se sina egendomar bortröfvade af nya svärmar från det gamla hemlandet. Englands och de andre nybygdernas historia är full med exempel på de först-invandrades ättlingars kamp pro aris et focis emot den nya folk-vandring, som vi kalla vikingatågen. Så äfven här. År 845 var en ANWULF (namnet stafvas olika urkunderna) ”ALDERMAN”, ”EORL”, ”DUX”, ”COMES” i folklandet, nu grefskapet Somerset, och i spetsen för sina shiremen, fylkets här, tillbakaslog han djerft stora band af de hedniske danske och andre skandinaviske vikingar, som då härjade England. Vår Gamla engelska krönika (Parker MS. ed. Earle, sid. 66) säger:
”845. Her EANULF ALDORMAN mid Sumursætum and Ealchstan bisc. and Osric aldorman mid Dornsætum gefuhton at Pedridan-muþan wiþ Denisene here and þair mieel wæl geslogon and sige namon”.
"845. Detta år EANULF ALDERMAN, med sine Somersetkrigare, samt Ealchstan biskop och Osric alderman med deras Dorsetkrigare, de kämpade vid Parrot-flodens mynning emot den danska hären, och gjorde der ett stort manfall bland dem och vunno segern".
Nu kan jag icke annat än häraf sluta, att antingen hafva vi här ett alldeles otroligt och orimligt, meningslöst sammanträffande af samstämmande omständigheter, eller en vanlig och verklig historisk tilldragelse. Det förekommer mig, att vi äro fullt berättigade att knyta dessa olika länkar till en faktisk kedja.
Således: ungefär år 430 kämpar en svensk-gotisk fylkeskonung i Gallien, men blir slagen och tillfångatagen af Aëtius. Utan tvifvel lösköper han sig snart, eller antager för en tid romersk sold och krigstjenst, hvilket den tiden var så vanligt.
