Svenska Fornminnesföreningens fjerde allmänna
möte, i Göteborg den 14—17 Juni 1875.
Måndagen den 14 Juni kl. 10 f. m. samlades deltagarne i
Göteborgs Musei för mötet särskildt anordnade Biblioteks-sal.
Sedan Föreningens ordförande, friherre Nordenfalk, förklarat
mötet öppnadt, valdes till ordförande för mötet landshöfdingen
i Göteborgs och Bohus län, grefve Ehrensvärd, till vice
ordförande friherre Nordenfalk, samt till sekreterare föreningens
ombud i nyssnämnda län, herr kammarherren Lagerberg och
föreningens sekreterare doktor Montelius.
På förslag af ordföranden valdes derefter herr professor Sven Nilsson till mötets hederspresident.
Bland de elfva frågor, som blifvit af föreningens styrelse
antagna såsom öfverläggningsämnen å mötet, företogs nu den
första, så lydande:
Till hvilken tid höra de bohuslänska hällristningarna? Äro de samtida med de hällristningar, som finnas i andra svenska landskap?
Öfverläggningen härom öppnades af doktor Montelius, som yttrade[1]:
Då det är jag som föreslagit detta öfverläggningsämne, så torde det tillkomma mig att inleda behandlingen häraf, emedan det ju alltid varit vanligt, att denna börjats af den, som framstält den föredragna frågan. — Den fråga, hvarmed vi nu skola sysselsätta oss är icke från i går; den har stått på den svenska fornforskningens föredragningslista i många år, och vidt skilda
- ↑ Den redogörelse vi här lemna för förhandlingarna den 14 och 16 Juni grundar sig på stenografisk uppteckning af herr amanuensen E. Dahlgren.
