dessa figurer förekomma nämligen yxor och andra föremål, som äro af en för bronsåldern helt och hållet egendomlig form. Andra bevis finnas äfven, så att jag tror, att man med godt mod kan påstå, att hällristningar finnas i Norden både från den äldre och yngre delen af bronsåldern. Mot bronsålderns slut åter försvinna de, hvilket står samklang med den betydliga olikhet som i många andra fall visar sig mellan bronsåldern och jernåldern, då deremot öfvergången mellan stenåldern och bronsåldern numera synes vara mindre tvär. Deruti ligger måhända en antydan om, att en eller annan hällristning möjligen skulle kunna hänföras till tiden före bronsåldern, och man har verkligen funnit figurer, dels djur och dels båtar, på några grafvar, som bestämdt höra till stenåldern. Frågan är dock, huruvida figurerna på dessa grafstenar äro samtida med grafvarne eller sedermera inhuggna; de förekomma nämligen så, att de mycket väl kunna vara inhuggna sedermera, och då ristningarnas antal ännu är mycket litet, så är det svårt att med bestämdhet uttala sig om saken. Möjligheten af att dessa figurer tillhöra stenåldern är dock naturligtvis ganska stor, då de förekomma på grafvar som i sig sjelfva måste räknas till denna tid. En af de grafvar, hvilka här äro i fråga, är en stendös, som upptäcktes inne uti en hög. Man föranledes lätt deraf att stendösen fanns inuti grafhögen att deri se ett bevis för, att figurerna ej tillkommit uti en senare tid än grafven, men vi måste ihågkomma att stendösarne i regeln äro fristående, hvadan det är sannolikt att den betäckning af jord, som understundom förefinnes, tillkommit under bronsåldern.
Doktor Carlo Landberg: Doktor Montelius har uti sitt första föredrag framhållit två momenter, hvilka jag tror vara af särdeles stor vigt. Det är nämligen hjulformen och hakkorset. Denna hjulform återfinnes öfver allt i Orienten, både inom den ariska och den semitiska verlden. Jag tror, att den är af chaldeiskt ursprung. Man har funnit den på silfver från Babylon och Ninive, och jag har funnit den på mynt, uppgräfna under templet i Beirut. Denna figur symboliserar gudamakten och lifvet. Hakkorset finnes äfven öfverallt i Orienten; jag har funnit det på Cypern på vaser och andra kärl från alla de tre skedena af den cypriotiska kulturutvecklingen: den kanaitiska, den kanaitiskt-grekiska och den grekiska. På fynden från
