bortkastat månget af de odugliga instrumenten, och en sådan brons- eller stenbit skulle hafva mycket större beviskraft med afseende å åldern än alla lärda funderingar.
Doktor Montelius: Det torde vara skäl att, till förekommande af missförstånd, gifva en definition på hvad som förstås med hällristningar. Det är klart, att hvad vi hittills talat om hällristningar icke gäller alla ristningar i häll, utan ordet hällristning har blifvit en teknisk term för sådana figurer af en viss karakteristisk, lätt igenkänlig art. Det är ett intressant exempel på ristning i sten som herr Werner anfört, och sådana exempel finnas äfven från vida yngre datum. Jag behöfver blott påminna om de cirklar, kors och andra figurer, som inhuggas i berghällar för triangelmätningar eller dylika ändamål; de flesta af oss torde väl äfven som barn roat oss med att, mer eller mindre grundt, i berghällar med en sten inknacka våra namn eller andra minnesvärda figurer. Men det finnes åtskilliga ristningar i häll, som hafva ännu större likhet med de nu i fråga varande egentliga hällristningarna, och som det oaktadt bestämdt höra till en senare tid än bronsåldern; alla sådana hafva vi dock här icke kallat hällristningar, emedan vi och alla andra med detta namn blott afse ett visst slag af bergtaflor. Jag behöfver blott påminna om de högst märkvärdiga Sigurdsristningarna, tolkade af prof. Säve, som förekomma dels på en runsten och dels på en berghäll i Södermanland. Den senare är visserligen inristad i häll, men jemte bilderna ses här en längre runinskrift, och ingen tänker på, att de skulle höra till samma tid som de bohuslänska hällristningarna.
Efter jag nu har ordet, vill jag påpeka ytterligare två omständigheter, som synas mig vara af stor vigt vid afgörandet af denna kronologiska fråga. Utom olikheten i tekniskt afseende, hvarom jag förut talat, hafva figurerna på hällristningarna en helt annan och lätt igenkänlig karakter än de figurer, som förekomma på jernålderns och senare tiders ristningar i sten. Om jag här hade tillfälle att visa afbildningar af menniskofigurer från hällristningarna och från t. ex. Sigurdsristningarna eller andra ristningar från tiden efter jernålderns början, så vore ett ögonkast tillräckligt att visa skilnaden. — Den andra omständigheten, som också ej saknar betydelse, är den, att på
