Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne34sven).pdf/9

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
3
SPÅR EFTER FENICISKA KOLONIER I SKANDINAVIEN.

tyder, att denna bildskrift är af fenicisk upprinnelse, hvarpå vi snart skola lemna flere bevis.

Således om vi vid ingången mellan stenraderna vända oss åt höger, se vi der på midten af första stenen en kägelformig figur, Baals symboliska bild, sådan han förekommer eller förekommit i alla gamla tempel för denna den feniciska gudens kult t. ex. i Paphos, Emesa, Malta, Gozzo &c. Denna Baalsbild är här omgifven af tvenne stridsyxor, påtagligen bronsyxor (jemf. Bronsåldern 2:dra uppl. pl. 3 fig. 34) och tvenne lansspetsar, hvilket visar att här varit fråga om en strid och seger, och att segraren egnat sina vapen åt Baal, de semitiska folkens stridsgud[1]. Att striden varit till sjös har man slutat deraf att under Baalsbilden är tecknadt ett obemannadt fartyg och på nästa sten ett bemannadt, alldeles lika dem vi finna på hällristningarna. Men vid närmare kännedom om förhållandet finner man, att det folk, som här gjort teckningarna, allestädes brukade teckna fartyg, då de derjemte tecknade något annat. Med säkerhet kunna vi derför endast säga, att här varit fråga om en strid och en seger.

På de följande stenarna 3 och 4 ser man figurer i sicksack och det fyrekriga hjulet, hvilka af kännare, som besökt Orienten, räknas bland feniciska ornamenter[2]. Hästen, hvaraf på n:o 3 ses fyra figurer, var, såsom det snabbaste djur, helgad åt solen. Baal dyrkades äfven stundom som solgud.

Framkomna till slutstenen, vända vi oss åt venster. Den 5:te stenen visar oss inga märkbara figurer. På den 6:te se vi åter de två hjulen med fyra ekrar och öfver dem två halfmånformiga figurer med spiralformiga streck. Dessa halfmånar kunna sannolikt, i öfverensstämmelse med alla föregående figurer, antyda en dyrkan af mångudinnan Astarte eller Baltis, den qvinliga Baal, hvartill äfven funnits spår i samma landskap.

Med denna 6:te stenen slutas de symboliska figurerna, och de historiska taga sin början på den 7:de.

Sedan vi på 1:sta stenen sett antydd en strid och en tacksamhetsgärd åt krigsguden för en vunnen seger, se vi här på 7:de stenen segervinnaren på sin triumfvagn dragen af hästar,

  1. Ihr Stammgott Baal oder Herakles war kein Handelsgott, wozu die moderne Mythologie ihn gestempelt hat, sondern ein Kriegesgott, ein Feldherr. Movers, Die Phoenizier B. 2, sid. 32.
  2. Fr. Lenormant, La legende de Cadmus, sid. 31.