PER MURÉN.
Vid detta namn fäster sig begreppet om en »handlingens man», i detta uttrycks mest mångsidiga och fosterländska betydelse.
I okuflig viljekraft, i förmåga att göra sig hemmastadd med, och att tränga till djupet af de mest olikartade ämnen, i skarpsinnigt uppgörande af planer, i skicklighet att ställa dem i verket; men tillika att aldrig förlora sig i småsaker, utan skarpt och följdriktigt endast hafva det stora målet för ögonen, i allt detta står Murén på en höjd dit få hunnit.
Härstammande af en från Murgården i Ockelbo socken i Gestrikland utgången slägt, föddes han den 12 Maj 1805 vid Gnarps masugn, i Gnarps socken i norra Helsingland, af föräldrarna, bruksinspektoren Olof Murén och dess hustru Anna Sofia Norelius, dotter till bruksinspektören Norelius på Svartnäs bruk i Dalarne.
Vid sexton års ålder — våren 1821 — stäldes Murén i handel i Gefle, och blef egen handlande derstädes hösten 1829.
Härmed var hans sjelfständiga bana öppnad. I samma mån handelsrörelsen vidgades, steg dess hufvudman i anseende, icke blott för ekonomisk soliditet, utan äfven för redbarhet, klokhet och intresse för allmänna värf, hvarför han snart erhöll en mängd uppdrag och förtroenden af den klass och den kommun han tillhörde.
Tidigt invald bland borgerskapets äldste, var han i många år denna institutions ordförande, liksom efter de nya kommunallagarnas införande ordförande för stadsfullmäktige. Härtill kom vidare en mängd andra kommunala bestyr, hvilka alla han vårdade med samma noggrannhet, som sin egna angelägna affär.
Af Gefle stad utsedd till dess ombud i borgareståndet vid 1847 års riksdag, deltog han sedan i alla ståndsriksdagarna, med undantag af riksmötena 1853—54 och 1859—60, samt var jemväl Gefle stads representant i Andra kammaren under de två första riksdagarna efter införandet af det nya statsskicket. Under denna långa riksdagsmannabana var han vid 1857—58 års riksdag ledamot af statsutskottet, men under alla de öfriga medlem af bevillningsutskottet, samt vid de begge sista ståndsriksdagarna vice talman i borgareståndet,
Att fullständigt teckna hans omfattande riksdagsmannaverksamhet vore att skrifva vår riksdagshistoria för alla de år, han deltog i riksdagsarbetena. Ty i hvarje vigtig fråga, som under denna tid behandlades i riksförsamlingen, uttalade han sin mening, alltid med stor sakkännedom och skarpsinnighet, konseqvent och med den öppenhet, som tillhör hans sjelfständiga karakter. — Mäktigt har han kämpat och bidragit till afskaffandet af skråtvånget och den föråldrade närings- och tullagstiftningen, till införande af nu varande friare lagstiftning för handel och näringar inom landet, samt för varubytet med andra länder, för genomförande af frih. Ericsons stamban-system, för anläggande
