med en armé af högst åtta hundra man; sedan vi skjutit fyra eller sex böss-skott, besvarade de visserligen dessa men mycket svagt, och sköto därvid genom hatten på en svensk bonde ifrån gränsen, hvilken tjänstgjorde såsom vägvisare. (Ni finner närmare detaljer uti närslutna brefutdrag).[1] Efter de första skotten begåfvo de sig på
- ↑ Utdrag ur ett bref från kronprinsen till grefve Engeström,
dateradt Strömstad den 1 aug. 1814: Fältmarskalken Essen har
efter att hafva tågat fram på förfärliga vägar anländt till närheten
af Fredrikshald med 27 bataljoner. Förposterna äro redan på endast
två kanonhåll från fästningen. Han utbreder sig åt högra sidan ända
till Tistedalen. Generalen baron Posse har låtit sitt avantgarde under
befäl af generaladjutanten grefve Ridderstolpe gå öfver Svinesund,
och grenadierkåren har besatt Torpum. Generalen grefve Mörner
förbereder ett angrepp mot Kragerö. Detacherade kårer utföra
anbefallda rörelser till höger och vänster. Hans Maj:t går ombord i
morgon samt har för afsikt att inspektera flottan och stanna
ombord åtta eller tio dagar. Han kommer att under denna tid själf
öfvervaka flottans operationer. Trupperna så väl till lands som till
sjös önska, att Hans Maj:ts välvilliga uppmärksamhet må riktas på
dem.
Utdrag ur ett bref från herr d’Ohsson till hans excellens grefve Engeström, dateradt Strömstad den 2 augusti 1814: Kungen har gått ombord i eftermiddag på en jakt, som skulle föra Hans Maj:t till linieskeppet »Gustaf den store», kommenderadt af öfverste Trolle, (förut Ekholm), som ligger ungefär tre mil härifrån. Hans kunglig höghet afreste i kväll klockan 7 till Svinesund, dit
vilja försöka att försvara sig mot grefve Ridderstolpe med lifregementet, som var den förste, som trängde fram där; norrmännen måste hafva blifvit fullkomligt förvillade, då de litade på de förhuggningar, som de hade gjort, dessutom väntade de sig att fälttåget skulle börja från Vermland, hvarifrån angreppen alltid under de föregående åren brukat ske; de kunde ej föreställa sig, att man skulle försöka komma in öfver Svinesund och ändå mindre att grefve Essen skulle kunna komma fram på så obanade vägar som de, hvilka leda genom skogar och berg till Tistedalen. General Brändström hade gjort den första rekognoseringen åt detta håll och därvid äfven slagit broar öfver vattendragen för att underlätta öfvergången för trupperna, hvilka nu dels på dessa broar, dels också simmande kommo in uti Norge.
