...
Friþdomber, m. fred (l. dom angående fred). þem haver iak allum -dom fört (ur lagmannens sluttal till folket), SM.*
Friþer (friþ, Sk.), m. 1) frihet (AS. freod, freodom, af freo, frio). Se Friþviter, -vitni, -ætta. 2) fred, lugn. VG.* U.* SM.* Sk.* ar ok f., G. 1. guþs f. (ok sancte marie), VG.* Sm.* biorn &c. havi friþ i ængum staþ, ɔ: må dödas af den som träffar dem, H.* hasl a friþ hava, ɔ: må ej huggas, ÖG.* akrar &c. skulu i -þi vara, friþ lysa a gisninga skogh sin i nut ok aldin, SM.* friþ a læggia, freda (skog), SM.* hægna skogh i fred, Chr.* þæn a i friþ dömas &c., dömis þa han i friþ, ɔ: dömmes fredad för svårare ansvar, U.* SM.* -þi (för i -þi) vari kununger &c. U.* VM. II. Þg. 24: 1. -þi (vari) han ok hans goþs, U.* VM. II. Kr. 22: pr; M. 7: 1; Þg. 12: 4. Jfr. Aker friþ; Byar-, Garþa-, Ofriþer. 3) fred mällan länder l. riken. G.* 4)
