Al, se Skola.
...
Alagha, f. = alagh 1. SM.* ME.* Chr.*
Alboghi, alnbugi, m. (af alin; Isl. alnbogi, ölnbogi, albogi; D. albue), armbåge. Bj.* G.*
Alda, f. fruktbärande trä. þæt ma aldu kalla sum aldin bær, U.* ek ok a., U.* VM. II. B. 14: 6, ɔ: ek som är fruktbärande trä (= aldinbær ek), ej ”quercus aut alia arbor glandifera”, såsom Ih. trott, ty på anf. st. är ej fråga om annat än ek; jfr. Asker, där många exempel af dylika constructioner anföras.
Aldæ faþer, m. farfader l. morfader. Sk.*
Alda oþal, ald oþil, n. gammal slägtjord. (havi þæt fore) fasta l. fult fæþerni ok a., U.* VM. I. B. 10: 1; II. B. 10, 21. Första delen af d. o. kommer ej af pron. alder, såsom Locc. och Ih. antagit, utan af ald, f. tidsålder, såsom Isl. aldafaðir, aldafar &c. af öld. Jfr. Aldæ faþer.
...
