Gustavianernas Poesi
Oxenstierna var äfven en högt uppskattad hofskald, hvars uddiga och skämtsamma småvers hade hela rokokons behag.
Thorild, den oppositionelle banbrytaren för nya strömningar och nya stilideal, var ju väsentligen prosaist och talare, men måste likväl upptagas också bland de gustavianska skalderna. Trots sin oharmoniska och ojämna form är “Passionerna” märklig och väckte uppseende, genom det hymnartade, svärmiska och lifsbejakande i uppfattningen af poesiens konst. I allt karakteristiskt var Thorild en motsats mot den klassicistiska riktningen, han sträfvade efter en känslofull och fantasifylld dikt. Han representerade en germansk reaktion mot den galliska litteraturen. Germanska voro också de kärnfulla, gnomiska dikter, i hvilka en inhemsk odalmannauppfattning af stat och stånd, rätt och plikt gaf sig uttryck.
En mellanställning mellan den thorildska oppositionen och den akademiska regelmässigheten intog Lidner. En vild och våldsam känsla behärskade hans diktning, han var subjektiv och fylld af ett extatiskt patos, vare sig han besjöng sin egen själs kriser och stormiga tillstånd eller med krampaktigt medlidande deltog i andra olyckligas och förtviflades öden och känslor. Denna grundstämning af att vara en martyr, denna dragning till det hemska och skräckfulla, tårmildheten och det passionerade i uppfattningen af människans prisgifna ställning i denna vansklighetens värld, genom hvilket allt han närmar sig den gryende romantikens föregångare, det uttryckte han i en stil, som trots sin musikaliska klang och stolta fantasi står klassicismen mycket nära.
Fru Lenngren slutligen är periodens realist. Utpräglad satiriker som de flesta af hennes samtida, gjorde hon mer än någon annan den hvardagliga verkligheten och den borgerliga samtiden till föremål för sin framställning. Lätt komisk, idyllartad berättelse och hånfull karikatyr utgöra hennes egentliga områden. Syfte och förmåga, intresse och kunskap
10
