Hoppa till innehållet

Sida:Sverigesnational05stoc.djvu/275

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Några Ord till min kära Dotter


Mårtens lycka således gjord…
högt han sätter hatten,
har grann rock och ståtligt bord,
smakar aldrig vatten.

Skrattar du, min vän?… Å, tig,
drick och rök din pipa,
och lär dig en gång af krig
nyttan att begripa!

(1816.)


⁎              ⁎

NÅGRA ORD TILL MIN KÄRA DOTTER,
IFALL JAG HADE NÅGON.

Min kära Betti, du blir stor;
du från din docka hunnit växa.
Utaf din hulda, fromma mor
tag, för din framtid, denna läxa!

Uti den värld, du knappast sett,
så många öden förefalla;
men med ett gladt och sedigt vett
skall Betti segra på dem alla.

På lifvets bana varsamt gå,
men tro ej allt, hvad ondt man säger!
Vår värld, min Betti, är ändå
den allra bästa värld, man äger.

Den är — hvad den beständigt var —
bebodd af kloka och af dårar;
och — noga öfverlagdt — den har
mer rätt till löje än till tårar.


271