tider tilhört en hos oss nu utgången Familia, som kallade sig Ränte-Rike, så anwände han så wäl sine Penningar, at han fick någras förbön til at blifwa adlad, och at få uptaga detta aldeles bortglömda Familie Namnet, han gifte sig därpå med Fru Barbro Getuklöf, och wille sedan inbilla alla menniskior at han war af den gamla Ränte-Rike Familien, upsatte ock uti sin Mat-Sahl, til bewis deraf ett långt Slächte-Register, som han låtit ihopflicka: Ja at så mycket mer wisa sig gammal-modig, har han aldrig welat låta kalla sig annat än Juncker Torbiörn, och äfwen förbudit älsta Sonen i sin Familia man efter man at bära annat namn, wid förlust af hela hans efterlemnade ägendom: Denne glopen hans Son är upfödd endast med högfärg och inbillningar, utan at hafwa lärdt något annat hwarken i wett eller lefwerne, han har satt sig i hufwudet at wilja ha dig til hustru, och at du intet skulle kunna neka ett sådant tilbud; Jag slapp honom altså intet för än jag skulle skrifwa med honom det bref, som han gaf dig, men hwad tycker du om honom?
Det hände sig så lyckligt at hans tölper af en dräng misstog Sara för mig, hwilcket jag nyttjade så wäl, at hon äfwen fick agera min Person emot honom sielf, och således emottaga både hans visite och Frieri, men huru kunde min Far sända mid ett sådant Creatur?
Huru bar han sig åt då?
Jag war så nyfiken at lemna dörren på glint, så at jag kunde höra och se alt hwad som giordes och sades, jag
