Sida:Swenska Sprätthöken-1740.djvu/87

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
LASSE.

Det är til säijandes, min nådiga Herr Baron, at om min Grefwe wore hängd, så skulle dä inte just giöra Er så särdeles ondt heller, men at I derföre inte will at han ska hänga sej sielf.

GREFWE HURTIG.

Hör Cousin, ä ni icke buden til Fru Lotta i afton?

BARON STADIG.

Jo Cousin är ja så.

GREFWE HURTIG.

Wil ni då fara förut, ty ja måst hem och laga mitt hår igen, som kommit i tämmelig desordre, i mina 2:ne batailler, som ja haft här. adieu. (Går ut.)

BARON STADIG.

Adieu min Cousin. (Går ut.)

LASSE. (för sig sielf.)

Adieu Monsir Lasse, din Grefwe spelar ett tusendpockers högt spel, ja fruchtar han sätter bet på slute, å då lär han slå trumf på mina örlappar, så at dä hwisslar efter. (Löper ut.)




V. ACTEN,

Första Inträdet.

BARON STADIG. (allena.)

Jag wet intet wäl huru jag skall ansee den ähran mig är skiedd, at den wackra Fru Lotta låtit bedia mig til sig i afton at hålla Herr Ammiralen Enterfelt