utan hans förfång; tå gifwes honom witsord, som stänga wil, och gärde then by mer, som för mera ligger, och then mindre, som för mindre ligger. Möter skog, beteshage, eller utmark, åker eller äng; hålle then gården allena, som åker eller äng äger.
3. §. Gärdesgård bör stängas tät och fast,
twå alnar hög, och twå alnar emellan hwart par
stör; och hålle byamän hand theröfwer, at hwar
så stänger, som nu sagdt är. Ther gård af sten, eller
annat, efter ortens lägenhet, giöres, bör ock then
wara så fast, at then ej lätteliga rifwas eller falla
kan, och så hög och tät, at boskap och swin måge
hållas ute.
4. §. När mark bar är, och kiäle ur jord; tå
bör om sädesåker täppt wara, och hwar hafwa sin
gård gild, när tiden inne är at så, ehwad thet är
höst eller wår. Försummar någor thet; böte twå
öre för hwart par stör. Sker skade therigenom;
gälde ock then åter. Ligger led eller grind neder;
böte en daler. Äng bör första dag i Maji månad
stängd wara. Ligger gård eller grind sedan neder
för äng; böte hälften mindre. Stänger eller bättrar
han ej, tå han af thes grannnar therom tilsagd
warder; böte dubbelt. Nödgas byamän stänga för
then, som brister; niute therföre wedergällning til
fullo.
