Hoppa till innehållet

Sida:Sweriges Rikes Lag.djvu/147

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
109
Bygninga Balk.

5. §. Landbo må ej låta annan nyttja och bruka något af gårdens ägor, wid bot tijo daler, utan jordägaren gifwer ther lof til.


IX. Cap.

Huru skada skal gäldas, som fä giör i annars ägor, så ock huru fä intagas må.


1. §.


FInner någor annars mans fä i sin åker, äng, haga eller ö; tå må han thet intaga. Wet han hwilken thet fä äger; låte honom ther om strax tilsäga, och kalle twå eller flera goda män af sina grannar, at syna och mäta skadan, och löse then, som fä äger, thet ther efter ut. Nöjes man ej åt thet wärde, som å skadan satt är; kalle tå twänne Nämndemän, som then mäta, och döme sedan Rätten wid Tinget therom, ther the ej åsämjas. Wet ej then, som fä intog, hwilken thet äger; lyse thet strax up för sina grannar, och låte skadan syna, som sagdt är. Weta ej grannar ägaren; lyse tå up för soknemännen å nästa Kyrkiodag. Giör han thet ej; böte en daler för hwart dygn, han thet fä innehåller.

Wårde ock then fä, som intagit hafwer, til thes så

lyst
O 3