Komma flere gäster, än gästgifwarens hus tilräcka; tå lägge han them til nästa grannar, så många til hwarthera, som han pröfwar ther rum få, och bärgning för theras penningar. Wägrar någor at taga them til sig; böte, som sägs om gästgifware i 7. §.
4. §. Gästgifware må sälja win och öl kanne
och stopetals, och matwahror, som han gitter och
förmår hålla. Bor han å landet; hafwe wåld, at
thet, som ther finnes, til sin nödtorft upkiöpa, och i
sitt hus utspisa. Husmans kost och dricka, säng,
lius, wed och hästefoder skal han altid för
wägfarande i förråd hafwa. Konungens
Befalningshafwande bör stadga, för hwad pris hwart och ett säljas
skal; ware ock skyldig, at hafwa ther noga inseende
å, at thet ej högre stegras. Hästar, sadlar,
wagnar, kärror, slädar och båtar, hålle gästgifware så
många, som honom ålagdt är. Giör han thet ej, eller
är ej alt så godt och färdigt, som thet wara bör;
böte som i 7. §. skils.
5. §. Nu tafwas flere hästar, än
gästgifware sielf äger hafwa och hålla; tå skola näste grannar
honom til hielp komma. Är ther större farwäg, än
at skiutsen så kan uppehållas; lägge Härads Rätten
thertil hållskiuts, efter som thet nödigt och skiäligt
pröfwes, och af Konungens Befalningshafwande
