Sida:Sweriges Rikes Lag.djvu/227

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
189
Handels Balk.

3. §. Finnes gäldenärens fattigdom wara kommen af slöseri, dobbel, lätja, eller wårdslöshet; sware tå til hela gälden, och aftiene then med arbete, eller sitte i hächte, ther borgenärerne ej annorledes sig nöja låta: och warde tå afräknadt på gälden tiugu fyra öre för hwar dag; doch niute han af borgenärerna födo sin, som annar fånge, ther han med arbete sig ej nära gitter. Faller honom under then tid gods eller penningar til; gånge ock the til gäldens betalning.


4. §. Hafwer gäldenär bedrägeliga förmådt sina borgenärer, at förtro honom theras egendom i händer, och han then förslöst och undanstuckit, eller finnes han på hwarjehanda sätt hafwa brukadt swek och list emot sina borgenärer; tå skal en sådan bedragare ställas för en påla, på torg, eller almän Tingsstad, at skämmas twå timar, och ther til straffas med fängelse wid watn och bröd, eller arbete wid någon Konungens Fästning; och gånge äntå med honom sedan, som i then 3. §. sagdt är.


5. §. Rymmer gäldenär för gäld; tå skal strax efter honom lysas. Kommer han undan utur Riket, och wil söka leid hos Konungen; giöre thet inom en månad ifrån then tid han utländes kom.

Får han leidebref, och wil thet niuta til godo; tå skal han

inom
A a 3