5. §. Hwar som i ondt upsåt dichtar, eller sprider kring landet ut, lögner och falska rychten, the ther röra Rikets säkerhet, eller kommer thermed almänt buller och owäsende åstad; miste lifwet, eller straffes med landsflycht, spö, eller fängelse, efter som brottet är til.
VII. Cap.
Om falska myntare.
FAlskar then mynt, som myntning förtrodd är;
miste ära och lif, och fylle skadan af gods sitt.
Slår eller giuter annar man falskt mynt; ware
ärelös, och straffes med fyratijo par spö, eller en
månads fängelse wid watn och bröd, och arbete sedan
try åhr wid Kronones fästning eller smidia; gälde
ock åter skadan, ther han någon thermed bedragit.
Samma lag ware om then, som thertil rådt eller
hulpit, så at gierningen theraf skedd är.
2. §. Prånglar någor ut thet mynt, han wet
falskt wara, äntå at han til myntningen ej rådt,
eller hulpit; fylle skadan, och plichte med fängelse wid
watn och bröd, eller med spö eller ris, efter som
bedrägeriet är til.
