Sida:Tal om Läckerheter-1.djvu/109

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
99
¤ ) ° ( ¤

utgöra en högst angenäm och välsignad förfriskning för folk, som, ofta af qvalm vanmägtige och af törst nära försmäktande, träffa uti dem

det
G 2

    som äplen: I. Biervillas Reisen nach d. Malabar. Küsten &c. p. 112. Tavernier fick af Kongen i Bantam helt såckersöta och invärtes skarlakans-röda: Voy. en Turq. &c. T. 1. p. 536. På öen Formosa äro de söta och goda, dock ej at förlikna med dem i Fernambuco i Brasilien: Lettres édif. & cur. T. 14. p. 26. I Rio Janeiro i Brasilien äro de förträffeliga, med en liten behagelig syrlighet: Hawkesworth l. c. I Lovisiana öfvermåttan goda, bättre än de Africanska, och til äfventyrs de bästa i verlden: Jefferys l. c. I Gereges i Africa fick Brue dem högröda inuti och helt såckersöta, delicata och upfriskande, samt derjämte oskyldiga: Labat Rel. de l’Afr. occid. T. 5. p. 24. På Gambia tracten gå de til 50 à 60 skålpunds vigt, hafva glänsande rödt kött med högst såckeraktig saft: Demanet l. c. T. 2. p. 78. Vatten-melonerne i Marocco tyckte Höst vida öfvergå de Americanska i sötma och god smak: l. c. p. 288. På Minorca äro de, efter J. Armstrongs intygande, så kylande, saftiga och läckra, at de icke nog kunna berömmas, och de besvära ej magen, ehuru mycket man af dem äter, hvarföre ock Spaniorerne våga at ge dem åt barn som ha feber: History of the island of Minorca p. 180. På Maltha äro de excellenta: Du Mont voy. du Levant p. 150. I Cairo likaså: C. D. S. M. Nouv. voy. de Grece, d’Egipte &c. p. 102. I Smirna äro de i högsta grad välsmakande, ock så oskyldiga, at ock sjuka i feber kunna äta dem: Chandlers Reisen in klein Asien p. 96. I Constantinopel likaså oskyldiga och helt angenäma: de Mirone l. c. T. 1. p. 161. På Sarons fält gå de til 10 skålpunds vigt, och äro utan gensägelse de bästa i hela Palæstina: Memoir. des Jesuites dans le Levant T. 5. p. 29. Vid Aleppo hafva de högrödt och delicat kött, som uplöser sig til ett såckervatten, hvilket är rätt kylande och likväl oskyldigt: D’Arvieux Merkwürd. Nachrichten T. 6. p. 357. ja, de gå där til stor fullkomlighet, säger A. Russell