af Försynen fått (*).[1] Hvad de läckra sorterna vidkommer, så kan man snart retas til lystnad, när man läser, huru någre
- ↑ (*) Det är icke utan skäl, som Valentyn påstår Pissang vara, ej allenast af de läckraste, utan ock af de gagneligaste och redbaraste frukter, som folket på Amboina kan önska sig, hälst som det derutaf har sina förnämsta lifsmedel: l. c. p. 244. Spaniorerne, säger Dampier , föredraga den för alla andra frukter, såsom den för lifvet oumgängeligaste; hela Indianska Familier til flera tusendtal lefva af den samma, ja ofta af den allena, kunnandes ock ha den at tilgå större delen af året: l. c. p. 329. Européerne börja sina nybyggen i America med denna växt: l. c. v. Linschoten säger Pisang vara folkets mästa spis öfver hela Indien: l. c. p. 26. men Rumphius inskränker sådant til Vatten-Indien, eller Indien på hinsidon Ganges, där mindre
eller kokad: Bancroft l. c. I Guayaquil, säger Ulloa, brukas, at äta den omogen i stället för bröd, neml. stekt och varm inburen på bordet, ätandes man häldre denna så lagade frukt, än något bröd där vankar, ty den har tämmeligen god smak: l. c. T. 1. p. 151. I Carthagena förtäres en stor mängd deraf til at ätas för bröd, och man nyttjar den ock i alla saucer: l. c. p. 66. Mycket folk äter den omogen i stället för Rofvor och Morötter: Fermin l. c. På Mindanao plägar man ofta röka och koka den omogna frukten, när man vil ha den såsom bröd: Salmon u. van Goch Gegenw. Staat der Oriental. Inseln p. 24. När denna frukt torkas i solen, blir den rätt delicat: l. c. och kan den då passera för en excellent confiture: Garciilasso de la Vega Hist. des Yncas Rois de Perou p. 442. Man gör, säger Du Tertre, Confiturer deraf utan Såcker, i det man klyfver den i 4 delar, och torkar i ugn eller solen; den har då sitt såcker med sig, och ger ej Provence-Fikonen efter: l. c. Äfven den gröna frukten, skuren i skifvor och torkad i solen, kan ätas som Fikon, och har rätt god smak: Dampier l. c. p. 331.
