utsago, för en rätt läcker frukt (*),[1] och en annan påstår, at den kan jämföras med de aldrabästa frukter (**).[2] Flera andra af de söta Americanska frukter äro ännu Botanisterna så föga bekante, at jag nu allenast i förbigående kan omröra dessa följande. Mutuculicu kallas af Indianerne vid Orenoque-floden en fruk, som
- ↑ (*) L. c. p. 168. Hawkesworth säger, at det är en rätt god frukt:l.c.ochDampier förklarar dess kött för ganska sött och angenämt: l. c. T. 4. p. 29.
- ↑ (**) Fr. Redi l. c.
beskrifvandes dess smak såsom söt med helt liten syrlighet, och ganska läcker: Nov. orb. p. 403. Samma frukt påstår Rajus Hist. pl. p. 1651. verkeligen vara Custard-äplet, och det på Tancr. Robinsons ord, som hade skaffat sig uplysning derom ifrån America. T. Gage menar säkert den samma med den frukten i Mexico, som han kallar Croissant blanc manger, och som i smaken skall hafva likhet med Spaniorernas Manjar blanco. Den är, säger han, söt som honing, och uplöser sig i munnen til en öfvermåttan ljuflig saft: l. c. T. 1. p. 179. När denna frukt blifvit fullmogen, säger Du Tertre, är den invärtes snöhvit och blöt som grädde, smakar ock som såckrad grädde, liknande den samma så, at, då man lägger pulpa på ett fat, sedan man hämtat den ur skalet och frånskilt kärnarne, ingen är som ej äter den för verkelig grädde: l. c. p. 179. Rochefort vittnar äfven, at köttet liknar Grädde, och är ganska sött til smaken: l. c. p. 69. Namnet Custard har detta äple deraf fått, at köttet är, såsom Sloane säger l. c. p. 167., til färg, stadga och sötma lik en Engelsk Custard; hvarmed skall förstås en sort rätt, gjord af ägg, grädde, mjölk, hvetemjöl, såcker och canel. Ligon säger denna frukt vara lik en excellent Custard, men förträffligare än alla med konst gjorda Custards, medelst dess frukt-smak, som gör den admirable, och tillägger han, at man på Barbados brukar at skära hål derpå och äta den med sked: l. c. p. 72.
