Sida:Tal om Läckerheter-1.djvu/198

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
188
¤ ) ° ( ¤

saftrikt och med små frön upfyldt kött. Alla slagen och sorterne lära komma öfverens uti at ogement svalka och upfriska, och några af dem prisas tillika för angenäm sötsyrlig smak, hvilket beröm Resebeskrifvarne allmännast pläga tillägga de så kallade Smultronpäron och Prickelpäron (*).[1] De förra af dessa räknar

tre

    helt små frön, sötsyrlig til smaken, mycket angenäm och upfriskande, samt så oskyldig, at den kan til mängd ätas utan olägenhet. Denna, säger han, så väl som den mästa frukten i de heta climaten, mognar ej på stjelken eller trädet, såsom i Europa, utan torrkar mycket bort och skämmes, men bringas til mognad genom det man något tidigare afplåckar den och låter sedan ligga sig til godo: l. c. p. 248.

  1. (*) At få nöjaktig reda på frukterna i Cactislägtet, är ännu en omöjelighet, då Botanisterne, äfven de bäste, afhandlat den saken så ofullkomligt, at man ej kan annat än famla. Du Tertre fann detta för svårt, just medan han var stadd i sjelfva deras hemort, dels för den stora mängden af hit hörande slag och sorter, dels ock för deras myckna föränderlighet, beroende på omständigheter af tid och rum, hvarigenom ett och samma fruktslag ofta kunde träffas af skiljaktig beskaffenhet: l. c. p. 131. Jag har egenteligen at göra med dem som funnits välsmakande. Cactus triangularis L. bör så mycket mera uptagas ibland de ofvannämnde Smultronpäron, som det just är den, som på Jamaica kallas Strawberrypear: Browne l. c. p. 238. Den samma faller i flera art-förändringar. H. Sloane beskrifver den stor som ett äple, knölig, utvärtes pomeransgul och i köttet hvit: l. c. p. 156. tillläggandes l. c. at den äfven träffas röd på utsidan, hvilken skiljaktighet han tror härröra af olikhet i jordmåner, af rägn eller andra dylika orsaker. Piso säger storleken vara som ett gås-ägg, och färgen på skalet röd, men inuti helt hvit: l. c. p. 100. P. Hermannus hörde folk, som hade vistats i America, berätta den vara stor som en Pomerans, och både innan och utan högröd: Paradis. batav. p. 119. Nästan det samma säger